Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Konstutställningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 162 —
sina stämningsfulla, poetiska dukar såsom t. ex. Molnet,” "Som-
marnatt ,” "Der skogen bleknar,” såsom en konstnär af hög rang.
Eugene Jansson har under flera års tid haft blåa nattstämningar
såsom sin uteslutande specialitet. Per Ekström har en fin, poetisk
uppfattning af naturen. Karl Nordström sätta vi mycket högt,
men vi tycka, att han börjar blifva ensidig. Kreuger bör akta sig,
att han icke förlorar sin individualitet som konstnär. Bland Sve-
riges qvinliga artister framträda Eva Bonnier, Elisabeth Keyser
vi:
Prof. John Börjesons skulpturer utmärka sig för fin uppfatt-
ning och kraftigt, ädelt utförande. Flera af hans statyer pryda
offentliga platser i Sverige, t. ex. Karl X Gustafs-statyn i Malmö,
Geijer-statyn i Upsala, Schele-statyn i Humlegården m. fl. Den
bland Sveriges skulptörer, som kanske mer än de andra utmärker
sig genom rik, innerlig känsla, är Per Hasselberg. Hans statyer
Snöklockan,” Näckrosen” och Grodan” m. £., särskildt den
förstnämnda, äro af en hänförande renhet och behag i linierna.
Detta gäller i nästan lika hög grad om Christian Erikssons konst-
alster.
Tid och utrymme tillåta oss ej längre sysselsätta oss med
den storslagna, rikhaltiga svenska konstutställningen. Innan vi
lemna densamma, måste vi dock uttala vår förvåning öfver, att så
många välkända, svenska konstnärsnamn ej voro representerade
derstädes och att så många okända namn voro representerade af
skäligen intresselösa taflor. De förra hafva antagligen af sina "go-
da vänner” sparkats ut, liksom de senare af sina goda vänner spar-
kats in. Det svenska partisinnet och den svenska afundsjukan
göra sig gällande öfverallt. Hvarför kan icke det ”läger,” som ser
naturen och konsten genom gredelina eller mörkgröna glasögon
och det, som ser dem genom bruna eller grå, räcka hvarandra han-
den, erkänna ömsesidiga fel och förtjenster, erkänna, att de alla
äro menniskor, och gemensamt sträfva mot konstens höga mål och
gemensamt bekämpa humbugen.
Svenskar i Sverige, svenskar i Amerika, läggen bort afundsju-
kan och småsinnet! De äro edra fulaste fel.
Vårt totalintryck af svenska konstutställningen är, att den i
mångsidighet, rikedom på idéer, storslagen kraft och originalitet
för närvarande inom många områden står oöfverträffad, men att
uppställningen var planlös, för så vidt ändamålet och konstutställ-
ningen ej endast är att dekorera väggarna i expositionslokalen.
Lr ut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
