Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XLIV. Åttio mil på kärrskjuts i Småland och Vestergötland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— M2 —
gar framfödde hos den ene (Karl) beslut och handling att grund-
lägga folkskolor.
Johan III:s bemödanden att återvinna katolsk messa, som
snart gifvit förnyad väckelse åt den hos folket ännu icke glömda
katolska läran, fann i hertig Karls fasta tillgifvenhet för evan-
geliska läran ett orubbligt motstånd. Hertigen måtte ha insett,
att bästa medlet till befordrande af evangeliska ljusets framgång
bland folket var att lära det läsa Guds ord. Derför anlade han
och hans liktänkande presterskap och embetsmän folkskolor.
På 1600-talet anlades icke så få folkskolor genom nitälskan-
de prester och adelsmän i de flesta af Sveriges landskap. Åtta år
efter Karl IX:s död tillträdde Johan Rudbeckius Vesterås bi-
skopsstift. Sjelf en bland den tidens lärdaste män, insigtsfull
och driftig, arbetade han med rastlös ifver både för den högre lär-
domen och allmänna folkundervisningen.
Att vår store konung Gustaf II Adolf nitälskade för folk-
undervisning veta vi. Så t. ex. stadgade han i synnerhet för stä-
der, "att de barn som icke vid 16 års ålder kunde läsa och skrif-
va skulle förlora en tredjedel af sitt arf.” Men de svåra krigen
hindrade så mycket. Dock inrättades åtminstone 18 folkskolur
inom Vesterås stift. I Södermanland inrättade amiralen Gyllen-
hjelm på sina gods folkskolor 1629. Grefve Magnus Gabriei De
la Gardie grundlade 5 folkskolor samt anslog spannmål och an-
dra medel att utgå från sätesgårdarne till deras framtida under-
håll. Fyra af dessa skolor anlades i Vestergötland. I Småland
anlade grefve Brahe 2:ne folkskolor. Landshöfding Gyllenstier-
na anlade en folkskola i Vrikstad 1651. Riksrådet Johan Skytte
anlade 1637 en skola i Ålems socken, Kalmar län. Under sina
resor i folkskoleangelägenheter besökte grefve Rudensköld denna
ort år 1854 och fick af domaren i orten intyg om denna skolas
200-åriga verksamhet, att folket i Ålems socken utmärkte sig
framför grannsocknarne både i intellektuelt och öfriga hänse-
enden.
Kontraktsprosten Dryselius i Jönköping, biskop Spegel i
Linköping samt många flere böra äfven med tacksamhet nämnas
såsom nitälskande för folkundervisnings befrämjande.
Dessa äldsta skolor från 1600-talet hafva en stor och vigtig
betydelse. De voro ljushärdarne hvarifrån bokläsningskonsten
så småningom utspriddes bland svenska folket och hade genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
