Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 13-14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4UIIIIIIIIIIIIIIIIIIIMIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII1IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII SCENEN NUlHIIIlmillllllllllllllllllMlllllllimimilllMINIIIIIIIIIIIIIimillllllMMIIIMIMIIIIIIIIIimiMIIINIIHIIIIIIimi
Almberg <t treimtz, foto.
Scen6i(cL uv ä fs in g av på Skansens friluftsteater
IFn. v. Stsa G66esen, Gavl QJeureff, INits (TVa^(6om, iTitarta Skstrom, fat)n ’Pvecf)t ocf) r~Witf)e[m fåulindev
briljerade med i en sång till havet, som ljöd riktigt
operamässig. Han hade dock en liten kamrat, som i
ännu högre grad knep publikens applåder, och det var
iröken Bellan Roos, som i en kuttergasts skepnad
utvecklade ett sprudlande humör och en svada, som inte alla
de senare årens feminina kajutpojkar kunnat prestera.
Dessutom hade hon av försynen begåvats med en
naturligt pikant uppnäsa, ett par pigga ögon och en stämma,
som mycket väl kunde tillhöra en grabb i målbrottet;
stockholmsslangen fanns heller ingentng att anmärka på.
Operettens glada musa, som förra sommaren hade sin
hemvist på Djurgårdsteatern, har i år förvisats så långt
som till Södra folkparken, där hon omhuldas främst av
sin trogne tjänare Elvin Ottoson med sin charmanta fru
som primadonna. Om den glada gudinnan inte verkar
riktigt hemmastadd i Södra folkparken, så beror det
säkerligen mest på de lokale Forhold, ty hur det är så
passar denna konstart liksom inte riktigt samman med
sommargröna björkar och svensk natur i allmänhet, den
fordrar en intim och så att säga mer artificiell miljö.
Eljest har man på Södra folkparkens operetteater en
både rymlig och vacker scen med riktiga kulisser och
för övrigt präktiga inomhuslokaler bakom scenen, det
är bara publiken som sitter i det fria och rampen består
ju icke av elektriska lampor utan i stället av sommarens
prunkande blomster.
Man ger i sommar som matinéprogram
Stabs-trumpetaren och som kvällsprogram den gamla,
glada operetten Polskt blod. Och den operettkonst,
som här bjudes, står minsann inte vinterteatrarnas efter.
Det är både fart, humör och stil över föreställningen och
det lilla kapellets fyra man sköter sig så bra man kan
begära. Direktören-regissören-skådespelaren har ju sin
rutin, sin operettkultur och sitt starka temperament och
fru Märta Ottoson har detta och litet till, nämligen en
älsklig apparition och en kultiverad stämma, som
tycktes oss klinga ännu vackrare nu än på den »gamla»
Oscarsteaterns tid. Vidare hade man glädje av en ung
skådespelare vid namn Henry Naes, som i den Christian
Schröderska genren utvecklade ett temperament och ett
spelhumör, som med någon liten avslipning borde kunna
föra den unge mannen långt på operettens bana. Dag
Westberg synes fast besluten att upptåga Axel Ringvalls
mantel och det är inte omöjligt att han så småningom
lyckas; hans komik är i varje fall både saftig och
verkningsfull. Bland kända namn lade man märke till Hugo
Jacobson, Elvira Kemble och Bertil Berglund samt
balettmästaren Texas Johannesson och bland nya en ung dam,
Brita Hellman, som var nätt och pikant, i synnerhet när
hon lät bli att sjunga.
Ett folklustspel i den traditionella stilen men för
ovanlighetens skull av norskt ursprung gives i sommar på
NYHETERNA I DAMVÄSKOR
I ALLTID FÖRST
^ t
23 Kungsgatan V A S K. A N Kungsgatan 23 |
SPORRONG & CO.
PORTRÄTTMEDALJER
Skisser och kostnadsförslag fritt på begäran.
452
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
