Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
värd din kärlek det har jag aldrig varit och aldrig
kunnat blifva ...»
Margareta gömde sitt ansikte smältande i tårar;
det var henne ej möjligt att få fram ett ord.
»Gråt ej så», återtog Knut; »så väl du, som I,
herr Bengt, skolen höra, om jag varit värd denna
jungfrus kärlek. Jag har under långa år burit en
mask i mitt hjärta, som frätt och frätt, men jag har
varit för svag att rycka den bort och handla som
en man. I går, när konungens ynnest så märkligt
föll på mig, då var det som om jag med ens höjts
upp öfver tingen och förmått skåda mig själf i min
rätta dager. En förfärlig kamp kostade det mig,
men jag gick som segrare ur striden.»
Bengt såg på den döende med en blick, hvari
förvåning och sorg kämpade om väldet, och själfva
Margareta lyfte upp sitt hufvud för att bättre kunna
se och höra.
»På bordet därinne i rummet», fortfor Knut,
»ligger ett hopviket papper med påskrift till eder,
friherre Bengt; viljen I taga det hit. . .»
Bengt gjorde så, och Knut bad honom
uppveckla papperet, följande därunder med stadig blick
alla hans rörelser och den minsta förändring i hans
ansiktsuttryck.
Det uppvikta papperet låg snart för Bengts
fötter, och han höll i sin hand en ring, hvars sten
blixtrade med en underbar styrka och spred lik-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
