Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. IV. Spårning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAP. IV. SPÅRNING
185
leder över fuktig mark, emedan solen endast delvis
torkat upp den upprivna jorden, och vinden har
därför ej förmått fila bort avtryckets skarpa kanter.
(jdci om det leder över fuktig lera i skuggan av träd
och där solen ej kommit åt det, ser samma spår,
som såg gammalt ut i sand, fullkomligt färskt ut.
Har regn fallit efter det spåren blivit gjorda, har
man naturligtvis därav en god ledning för att
bedöma åldern (för så vitt man vet vid vad tidpunkt
regnet fallit) liksom om damm eller gräsfrön blåst
ned i dem (om man givit akt på vid vad tid det var
blåsigt) eller om andra spår korsa dem, eller där
gräs varit nedtrampat, i vilken grad det efteråt har
torkat eller vissnat. Hur länge sedan en häst
passerat, kan även bedömas av spårets färskhet; kan
ock bedömas av spillningens utseende, förutsatt att
hänsyn tages till inverkan av sol, regn, fåglar etc.
Då man lärt att skilja på farten och åldern i ett
spår, måste man sedan lära sig att följa detsamma
över all slags mark.
Detta är en färdighet, som man kan öva hela livet
igenom, och alltid lär man sig något nytt — man
förbättras ständigt.
Vidare finnes mycket att lära av aska — om den
fortfarande är varm eller kall; avskräde, vilket visar
vad slags mat folket ätit, om födan varit riklig eller
knapp.
Man måste hålla skarp utkik inte endast efter
tecken från egna scouter, utan även efter sådana av
fientliga. Utländska scouter hava även sina tecken,
likaså luffare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
