Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Då portarna öppnades - A. Portarna öppnas - Kinas portar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
_ 329 -
»kommit människors hufvuden att likna meloner», lät han sitt hår
växa. Den gamla kinesiska religionen »som kände blott en enda
Gud, himmelens sanne Herre och Jesu fader», skulle återställas, alla
afgu-datempel förstöras, och afgudadyrkarne nedhuggas. Alla missnöjde
inom landet, de månge, som ledo hungersnöd, sjöröfvare, de som
voro förjagade af engelsmännen, de gode kineser, hvilka föraktade
den kejsare, som förödmjukats af barbarerna, och hemliga sällskaps
medlemmar samlade sig under hans fana. Med dödsförakt gingo de
i striden mot mandarinernas trupper, religion och mördande
sammanblandades i deras uppträdande på ett ännu grufligare sätt än i
de medeltida korstågen. Under loppet af tre år hade de vunnit
makten i provinserna Kwangsi, Hunan samt Hupe och stormade 1853
Nanking, som därpå i tio år blef deras hufvudsäte.
Med undran hörde världen berättas om denna märkliga rörelse.
Vore det icke troligt, att den kunde blifva ett viktigt medel alt öppna
de stängda portarna? Politici hade allt skäl att söka en
bundsförvant emot Kinas regering, som nyss förut genom ett tronskifte
(1850) blifvit afgjordt främlingsfientlig och tillät mandarinerna och
folket att på allehanda sätt gifva sitt hat mot européerna luft.
Men var då detta en kristlig rörelse, hvaraf missionen kunde
hafva någonting att hoppas? Det såg verkligen så ut i begynnelsen.
Hung-Siu-Tsuen tänkte till en början icke alls på politik.
Taiping-arne utdelade tusentals af Gützlaffs öfversättningar och utgåfvo
själfve ganska goda uppbyggelseskrifter. Deras ständiga bekännelse
vid gudstjänsten lydde så här: »Vi prisa Gud, vår helige, himmelske
fader; vi prisa Jesus, den helige Herren, världens frälsare; vi prisa
den Helige ande, det heliga förnuftet; vi prisa de tre personerna,
som tillsammans utgöra en enda sann ande.» Och de byggde hela
sin sedelära på de tio budorden, bland hvilka t. ex. det sjätte för
dem innehöll ett obetingadt förbud mot opium och starka drycker.
Likväl var det en besynnerlig blandning af kristendom,
gammalkinesisk hedendom och Hungs egna fantasier. Han kallade sig
själf för Jesu yngre broder. Åt dem, som bådo därom, utfördes
dopet utan någon förberedelse sålunda: Tre koppar té och två
brinnande lampor ställdes på bordet. Man frågade den, som skulle
döpas, om han ville låta bli att tillbedja onda andar, icke göra hvad
ondt var samt hålla de tio buden. Därefter skrefs i vederbörandes
namn en syndabekännelse, som brändes upp. Dopkandidaten
knäböjde, och man göt en skål öfver hans hufvud under uttalande af
dessa ord: »Rening från de förut begångna synderna, förnyelse och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
