Sehlstedt i Ny Illustrerad Tidning / 1870 / 14:2 (1865-1874) Author: Elias Sehlstedt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - På Nyårsmorgonen 1870

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Och ök och kor så stinna Man sällan skåda fått.         Oss sjön försett         Med sill och lax,         Och jorden gett         Oss hö och ax,         Så lador         Och vador Ha stått sig hittilldags. Det säkraste beviset Är just, att utomlands Vår ost stått högt i priset Och hafran gått med glans.         Mång tusen säck         I fullgodt skick         Inunder däck         Med Duncan gick.         För smöret         På öret En krigare man fick. Jag tager nu ett skutt i Min sång, ett litet grand, Och helsar anno sjutti, Som spiran tar om hand,         Dess majestät         Ej börjat strängt,         Men skall, när det         Blir mera slängdt,         Kanhända         Fullända Hvad gamla året tänkt. Om nu I rätt mig fatten, förhåller det sig så: Vår sjöfart vill ha vatten Och minsta krokväg gå.         Trots kif och gräl         Och Mankells hot,         Jag i min själ         Tror tvärtemot,         Att Stäket,         Trots bräket, Får sina tjugu fot. Kors hvad min sångmö hoppar! Men hvad rår jag för det! Hon vill ha hvitbets-toppar Och universitet.         Hon vill bli qvitt         Onödigt tvång,         Att ordet fritt         Skall hålla stång.         Men detta         Berätta Skall jag en annan gång. Ett godt nytt år med’samma Jag eder önska vill. Sankt Jakobs fönster flamma Och folket strömmar till.         Det redan ringt:         Ursäkta då!         Min sångmö flinkt         Får raska på,         Emedan         Jag sedan Skall uti ottan gå.

E. S–dt.

––––––––

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>