- Project Runeberg -  Världsfreden /
203

(1900) [MARC] Author: Klas Pontus Arnoldson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt folk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Denna tillföll i stället mer och mer den milde och
människo-älskande Vishnu, vedatidens luft- och ljusgudomlighet. Han
uppfattades nu såsom världsjälen, världstyraren. Brahma därimot
tänktes som den fördolde guden, som visserligen var alltings
yttersta grund, men icke stod i något omedelbart förhållande till
naturen och människorna. Föreställningarna om Vishnu hade
småningom utbildat sig så, att han ansågs bestämma årets skiften
och hans i Rigveda omtalade tre steg, betecknande solens
uppgång, middagshöjd och nedgång, antogos nu beteckna de tre
indiska årstiderna, den svala, den heta och den rägniga. Då
dessa bestämma så väl Gangeslandens välgörande periodiska
öfversvämningar, som sånings- och skördetiderna, blef Vishnu en
ordnande, vårdande och allt godt förlänande gud, hvilkens dyrkan
i dessa trakter småningom undanträngde alla andra gudars. Såsom
en ljusets gud förestäldes han ridande på den underbara fågeln
Garuda med de gyllne vingarne, antydande de ljusa molnbildningar,
hvarå solen tyckes hvila, då hon sjunker mot himlaranden. Såsom
befordrare af de årliga öfversvämningarna åter afbildades han
hvilande på ett öfver vattnet simmande blad af den indiska
lotusväxten, hvars blåa blomkrona var hans symbol. När rägntiden
inföll och Ganges steg öfver sina bräddar, insomnade Vishnu på
sitt lotusblad, och när öfversvämningen nått sin höjd, vände han
sig i sömnen. Hans färg var den blå, den klara himlens, det
lugna vattnets och lotusblommans. Vishnu trädde i en närmare
beröring med människorna än någon af gudarne enligt den gamla
uppfattningen. Kunde enligt sagorna om brahmanske botgörare
och enligt buddhismen människan genom försakelse och dygd
höja sig öfver gudarne, så var det här en gud, som nedlät sig
till människorna. Genom en lång räcka af förkroppsliganden
kommer Vishnu människorna till hjälp i deras nöd. Han är den
ständige välgöraren, som alltid på nytt antager kroppslig gestalt,
så snart det onda tagit öfverhand, för att aflägsna detta, och
sedan åter uppstiger till sin himmel.

En helt annan uppfattning hade man i västra Indien af den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:18:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sehop/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free