Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt folk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är deras beskyddare och kallas därför »folkens räddare». Allt
jämt drager han ut mot tursarne, och körande kring himlen på
sin vagn, slungar han mot dem sin åskvigg eller krossar dem
med sin tunga hammare. Tor förblef alltid de gamle
skandinavernas älsklingsgud. Då tron på de öfrige gudarne småningom
började slockna, hölls han ännu i ära. Hans bedrifter och strid
med jättarne utgjorde innehållet af de flesta gudasagorna. Ännu
efter årtusendens förlopp fortlefver han på folkets läppar i våra
nordiska bygder. Oden, som med sitt visdomsöga skådar ut
öfver jorden, är världens förnämste behärskare och ledaren af
människornas öden. Han råder för lycka i krig och för stridernas
utgång. Han är ock upphofsmannen till alla kloka planer och
skänker sina gunstlingar visdom och vältalighet i rådsförsamlingen.
Oden och Tor äfvensom den djärfve Tyr äro de egentlige Likheter,
krigsgudarne. De äro alle af fornariskt ursprung. Tyr (Zio) är,
liksom grekernas Zevs, en föryngrad gestalt af den urgamle Dyaus.
Hos flere germanstammar förblir han trogen sin natur som
himmelsgud, men i Eddareligionen har han sjunkit ned till en
svärdets och brödrakrigets gud. Att Oden och Tor, som många
ännu mena, skulle vara rent germanska gudomligheter, är därför
ett misstag. I Oden (Vodan) känna vi igen Rigvedas Vata. Tor
är ingen annan än vedareligionens Indra och grekiska mytologiens
Herakles. jämte dessa gudomligheter äro flere andra, såsom
Hemdall, kulturbringaren (indernas Agni), ett arf från den ariska
enhetstiden, fast det i vissa delar, såsom i Tyr, är svårt att
återfinna. Såsom krigsgudar räknas Oden, Tor och Tyr till asarne.
Den andra gudaklassen, vanerna, hade ett fredligare skaplynne.
Dessa rent germanska benämningar, asar och vaner, svara
mot vedareligionens devaer, det gamla gemensamhetsnamnet på
gudarne. Asagudarne kallas tivar af det fornnordiska
Odens-namnet Tivi, hvilket i sin ordning är besläktadt med grekiska
Zevsnamnets genitiv Diös och de latinska allgudanamnen deus
och dea, alla pekande hän på samma mening, som uttrycktes i
det sanskritiska devas, de lysande, af roten div, lysa. Ordet vaner,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
