Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt folk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grekerna medfört från alla ariers gemensamma urhem. Efter hand
allt mer utbildad, öfvergick hon till en allmän folktro, jämte det
vördnaden för husgudarne allt jämt fortlefde.
Hur de grekiska staterna bildades, får man en
föreställning-om genom de uppgifter man eger rörande det attiska samhället.
Detta innehades i början af vissa släkter. Hvarje släkt hade sitt
bestämda område och lefde där i fullt oberoende, med sin
särskilde husgud och sin släkthöfding. På detta sätt fans i Attika
ett hundratal små samhällen, oberoende af hvarandra. Men efter
hand förmåddes åtskilliga bland dessa att sluta sig närmare till
samman, hvarvid de då alltid började med att förena sig om en
gemensam skyddsgud. Så öfvergingo de hundra samhällena till tolf
statsförbund, hvilka slutligen af Tesevs förvandlades till en hel stat.
Ungefär på samma sätt tillgick det sannolikt äfven vid de öfriga
äldsta grekiska samhällenas bildande.
Sedan stammarne förenat sig till en stat, stod en konung
(basilevs) i spetsen för det hela. Men äfven han hade i främsta
rummet en andlig myndighet. Han hade att förrätta offren och
anropa gudarnes skydd för hela staten, anförde dess krigare i
striden och skipade rättvisa under freden, men hade ingen rätt
att ingripa i de särskilde stamkonungarnes, fratriarkernas,
släkt-höfdingarnes och husfädrens myndighet, hvar inom sitt område.
Hans myndighet i fredstid var således högst begränsad. 1 själfva
värket var han då endast stamkonungarnes konung. Han stod
i spetsen för de adliga släkterna, som utgjorde konungarnes råd.
Men med tiden sökte adeln öka sitt inflytande på
konungamaktens bekostnad. Till slut blef konungadömet afskaffadt och ersatt
af en adelsrepublik.
Det på börden grundade herreståndet hade jordegendom
med skattskyldige bönder och tjänte i hären såsom vagnkämpar
eller ryttare. Det öfvade sig i täflingslekarne och de gymnastiska
spelen, innehade de borgerliga ämbetena och skötte offertjänsten
åt gudarne på egen bekostnad såsom en ståndet tillhörande
heders-rätt. Ensamt i besittning af lagkännedom och vapenöfning, hade
Världsfreden. 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
