Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 6 - 8 Febr. - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
BARNTIDNINGEN ’SENAPSKORNET .46
tacksamhet över denna oväntade
fri-sägelse, gick han fram till barnet,
lade sin hand på dess huvud, lyfte
sina ögon mot himmelen och sade
med ett uttryck av djupt och
högtidligt allvar: "Mitt dyra barn, måtte
Gud, den allsmäktige, välsigna dig!
Måtte hans välsignelse, för vilkens
tjänare du, utan att veta det, har lagt
dig ut, vara över dig i livet, i döden
och genom hela evigheten. Måtte
han lära dig känna sanningen."
Ären ilade hän. Den gamle pastor
Rogers hade ingått i sin Herres
glädje ; revolutionen av år 1689 hade
försiggått, varigenom alla från
episko-palkyrkan avvikande sekter erhållit
fri religionsutövning, och de
förföljda nonkonformisterna hade blivit
insatta i sina, ämbeten. Vi vända,. nu
våra steg till landets huvudstad,
London, och uppsöka där en äldre,
troende dam, änka efter en rik, högt
uppsatt ämbetsman, vilken gärna vid
sitt bord samlade troende lärare från
landets alla, delar! Vid ett sådant
tillfälle omtalades en gång den
händelse, vi ovan meddelat, och då
be-rättarinnan slutat, tillade en av de
närvarande gästerna, en präst från
landet, att han kunde bestyrka
sanningen av denna berättelse, emedan
han själv var son till den omtalade
pastor Rogers.
"Är det möjligt!" utropade
värdinnan med stor rörelse, "skulle ni
vara son till den käre pastor John
Rogers från Croglin"? Jag har aldrig
förr än nu tänkt på att ni hade
samma namn som han. Men låt mig ock
berätta er, vad ni visst icke kan
tänka. Den bortskämda och egenvilliga
flickan lever ännu. Eder faders
välsignelse har vilat över henne.
Herren har på underbara vägar sökt och
funnit det borttappade fåret. Det
är hon, som nu talar med eder’Hon
berättade därpå sin historia, full av
gudomliga nådesbevis.
Aldrig, sade hon, hade hon kunnat
förgäta den märkvärdiga stund, då
hon mottagit den vördnadsvärde,
gamle mannens välsignelse. Hans
ton och åtbörder, men ännu mera
hans ord, hade på henne gjort ett
outplånligt intryck, och den nåd, hon
många år därefter fick erfara, dä
Herren vände hennes hjärta till sig
och gjorde henne till en ny människa
i Kristus Jesus, ansåg hon havai sin
begynnelse i denna stund. Länge
hade hon väl, tanklös och yster, levat
fram sitt liv efter denna världens
lopp ; men även då hon som allra
ivrigast jagade efter världens fåfängliga
nöjen, hade hon i själens djup känt
en tärande oro, en oförklarlig
längtan efter något annat och högre.
Detta undergrävde så småningom
hennes glada lynne. Då hon trodde, att
någonting kroppsligt var orsaken till
det svårmod, som med makt började
gripa hennes själ, rådfrågade hon en
skicklig läkare. Denne, som var en
troende man, förstod snart, vad som
fattades henne, sade, att han själv
en gång erfarit detsamma, men att
han blivit helt återställd genom att
läsa en bok, som han ville med glädje
giva henne, om hon lovade att läsa,
den. Löftet gavs, och nu lämnade
läkaren henne en bibel. Hon höll
sitt löfte och läste från den tiden
flitigt den heliga Skrift. Den inre
oron ökades likväl. Någon tid
därefter hade hon en dröm, som gjorde
djupt intryck på hennes sinne. Hon
tyckte sig bliva införd i en kyrka,
där hon åhörde en predikan, varvid
en förut aldrig erfaremfrid och fröjd
uppfyllde hennes hjärta. Drömmen
hade varit en av dessa mindre
vanliga, då man vid uppvaknandet klart
minnes varje den minsta
omständighet därvid. Kyrkans hela inre, pre-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
