Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Femtio års fälttåg : Frälsningsarmén i Sverige 1882—1932 - IX. Andlig vårtid med sjudande liv och stark växtlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Femtio års fälttåg
där en stor folkhop var samlad, och sjömanövrarna, till vilka vi
återkomma, äro många och bliva verkliga själafrälsnings-strandhugg. Tron
på framtiden är stark — på hösten annonseras i »Ropet» upprepade
gånger:
ȁstundas i varje svensk stad
en byggnad, som är lämplig att inredas för Frälsningsarméns ändamål.
Önskas hyra ett hus mot skälig hyra. Underrättelser mottagas med
tacksamhet. Sverge för Kristus!» Den lilla hopen, som nyss hörde
Stockholms polisdomare säga: »Rätt snart skola vi sätta en gräns för
alla edra sammankomster», inriktar sig på anfall av varje svensk stad!
Det är också av utomordentligt intresse att i »Ropet» finna huru
denna andliga vårtid — liksom väl alla liknande i kristenhetens historia
— inspirerar till sång. Män och kvinnor, som äga föga eller ingen boklig
bildning och som ej ha någon som helst teoretisk kunskap i
versskrivning, författa sånger av högt poetiskt och religiöst värde. Där kommer
soldat Gustaf Blom i Stockholms kår med sången »Jesus allejia mitt
hjärta skall äga», författad, säges det, en natt under ett besök i
Uppsala och en sång, som aldrig skall dö i Sverge. Där låter »Sergeant J.
vid Stockholms corps» publicera »Bortom dödsfloden skymtar i fjärran
ett land» och »Se, vi kämpa för Gud». Och där förvånar löjtnant Hanna
Andersson med den härliga »Det närmar sig målet, jag sjunger med
fröjd». Detta i korthet anfört som exempel på huru den andliga
värmen främjade den litterära alstringskraften, vilket ytterligare skulle
kunna bevisas med utdrag ur rapporter i bunden och obunden form,
I mars månad meddelar Stridsropet »Officerarnas närvarande
tjänstgöringsorter», vilka voro: »Högkvarteret, Stockholm: Major H.
Ouchterlony, Stabskapten H. Whatmore, Kapten J. Swenson, Fröken A.
Sjödin. Stockholms Corps (N:o 1): Kapten E. Pettersson, Löjtnant M.
Hartelius. Kadetter: Hanna Andersson, V. Fahleson, A. Jansson.
Göteborgs corps (N:o 2): Kapten A. Englund, Löjtnant C. Blomkvist.
Kadett A. Lindgren, Upsala Corps (N:r 3): Kapten A. Hartelius,
Löjtnant H. S. Gabriel, Kadett Hilma Andersson.»
Hela antalet officerare, kadetter och »anställda» var sålunda sexton.
Under året ökades antalet med bl. a. två engelska officerare, kapten
Lizzie Owens och löjtnant H. Druce, och var vid årsskiftet uppe i några
och tjugu. På hösten erhöll stabskapten Whatmore uppbrottsorder och
ersattes med stabskapten Robert Perry.
98
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
