- Project Runeberg -  Eddastudier. Brages samtal om skaldskapets uppkomst m. m. /
10

(1900) [MARC] Author: Fredrik Sander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vård derom. Häraf kalla vi skaldskapet Qvasers blod,
dvergarnes dryck, Odrörers, Bodns eller Sons fyllnad (fullhet) eller
allsköns vätska (lag, saft, brygd), eller dvergarnes skepp
(emedan detta mjöd skaffade dem lifslösen från skäret) eller
Suttungs mjöd, äfven Nitbergens vätska.»

Då mälte Äger: dunkelt tyckes mig detta taladt, att uppkalla
skaldskap med dessa benämningar. Läsaren skall troligen tycka
lika med hafsjätten. Dock bör jag erinra, att han icke var alltför
klyftig, så snart ämnet gick utöfver hans egen erfarenhet.
Berättelsen om Thjasse hade han deremot lätt fattat, i synnerhet
slutet deraf, då han fick höra, att jätten Allvalde var så rik, att
vid arfskiftet efter hans död sönerna mätte guldet på det sätt att
hvar och en af dem fick så mycket, som han för hvarje gång kunde
hålla i sin mun; hvaraf ock guldet kallades jättarnes munräkning.
Detta uttryckssätt tyckte Äger vara väl användt i skaldskap; och
man kan förstå, att han, den guldtörstige fångstmannen, kände sig
vattnas i munnen vid tanken härpå. Deremot förekom honom nu
bildspråket i fråga om skaldskapets upprinnelse främmande och
dunkelt, emedan liknelserna gingo öfver i en mera ideal åskådning.
Också hafva mythtolkarne här burit fram de mest brokiga
väfnader af missförstånd eller lösa hugskott, i synnerhet hvad beträffar
Fjalar och Galar, Odrörer, Son och Bodn, Gilling och hans hustru,
Suttung, Gunnlöd och Nitbergen, samt Bölverk och Rate. Men
om någon text i den yngre Eddan inom en trång ram innefattar
en mångfald af beundransvärda bilder, en rikedom af sinnrikt
framstälda föreställningar, för att icke säga ett verldshistoriskt
sammanhang, så är det den nu föreliggande. Jag dristar påstå, att
andemeningen är öfverskådlig och genomskinlig i alla detaljerna.

Hvad först angår den ursprunglige, den typiske skalden
Qvaser, så har man antagligen med något skäl igenfunnit ordroten till
detta namn i det slaviska quas gästabud (convivium). Men samma
rot är ock synbarligen beslägtad med följande isländska ordformer:
kveða quäda, hvilket säges, då djur eller menniskor utstöta ett ljud
af klagan eller ångest, likaså om det ljud, som framgår af
musikinstrument; och kveðja tilltala någon med en helsning, äfven
framställa ett kraf, kvaða. Begrunda vi nu Qvasers tillkomst, så
inhemta vi, att åsarne, då de hade tvist med vanerna, aftalade en
fredsstämma (ett gille) med dem och ingingo förlikning på det sätt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:07:34 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfedda/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free