Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FÖRSLAG TILL TOLKNING AF RUNINSKRIFTER.
*
Det har funnits en tid hos oss, då man förlade runornas ålder
så långt tillbaka som till syndafloden eller ansåg, att de blifvit
öfverförda från Asien till Sverige af Japhets son Magog. Kom
så en annan tid, då man alldeles förnekade deras höga ålder och
ville påstå, att runskriften var föga äldre i norden än
kristendomen, förkunnad af Ansgarius. Denna ytterlighet i de motsatta
åsigterna har åter måst låta jemka med sig. Forskningen har å
nyo börjat följa spåren längre och längre tillbaka. Sålunda har
den utmärkte runkännaren Ludv. F. A. Wimmer med
sannolikhetsskäl kunnat uttala den åsigt, att hela den götiska folkklassen
redan omkring tiden för Kristi födelse haft ett runalfabet; att i
allt fall ett sådant förefunnits på Ulfilas’ tid och af honom blifvit
i vissa fall användt, då han gaf sitt folk nya skrifttecken. Samme
författare har vidare ansett, att runspråket kan indelas i två olika
hufvudperioder, den förra omkr. 200—650 eft. Kr., den senare omkr.
800—1000 eft. Kr. Mellan dem låge en öfvergångstid af vid pass
150 år. Enligt denna uppfattning vore runinskrifterna från den
äldre perioden affattade medelst ett alfabet, som räknade 24
runmynder, den s. k. längre runraden, medan deremot inskrifterna från
den senare perioden företedde ett alfabet af blott 16 runmynder,
den s. k. kortare runraden.
Men så vidt dessa vigtiga bestämningar, hvilka naturligtvis
måst stöda sig å läsning och tolkning af sjelfva runinskrifterna,
blifvit lagda till grund för fastställande af vissa bestämda perioder
för språkutvecklingen, lärer väl en hvar, som icke kan biträda de
framlagda tolkningarna, hysa något tvifvel om de anförda
bestämningarnas giltighet.
Det är företrädesvis Prof. Sophus Bugge, som gifvit förslag
till läsning och tolkning af flere de vigtigaste runinskrifterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:23:11 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfedda/0144.html
