- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / I. Forntiden och medeltiden intill 1521 /
104

(1913-1939) [MARC] [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eddasånger - Sagan om Tors färd till jättarnes värld

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Sagan om Tors färd till jättarnes värld.


Tors äventyr med Skryme.



Tor åkte en gång hemifrån efter sina bockar och hade
i sällskap guden Loke samt sina tjänare, bondsonen
Tjalve och dennes syster Röskva.

En dag färdades de genom en stor skog, ända tills det blev
mörkt. Slutligen funno de en stuga, som var mycket
rymlig. Vid dess gavel var en ingång, jämnbred med själva
stugan. Där togo de nattläger.

Men vid midnattstid kände de en stark jordbävning.
Jorden under dem skakades, och huset skalv. Då steg Tor
upp och kallade på sina följeslagare. De trevade omkring
sig och funno till höger i stugan en utbyggnad, i vilken de
gingo in. Tor satte sig i dörren. De andra sutto längre in
och voro mycket rädda. Tor höll sin hammare i handen för
att försvara sig, ty de hörde mycket buller och gny.

Då det dagades, gick Tor ut och fick se en man, som låg
och sov i skogen ej långt ifrån honom. Han var icke liten,
och väldigt snarkade han. Då började Tor förstå, vad det
var för ett buller de hade hört om natten. Han spände om
sig sitt starkhetsbälte, så att hans gudastyrka växte. I samma
stund vaknade mannen och stod strax upp. Det säges, att
Tor då häpnade för en gångs skull, så att han icke vågade
slå till med sin hammare utan sporde mannen om hans
namn. Han kallade sig Skryme. »Icke behöver jag», sade han,
»spörja dig om ditt namn, ty jag vet, att du är Åsa-Tor.
Men var har du gjort av min handske?» Skryme böjde sig
därvid ned och tog upp sin handske. Tor såg nu, att handsken
var det hus, vari han vilat över natten, och att utbyggnaden
var handskens tumfinger.

Nu sporde Skryme, om Tor ville ha honom till sällskap,
och därtill samtyckte Tor. På Skrymes förslag lade de sin
reskost tillsammans. Skryme tog alltsammans på ryggen,
gick förut hela dagen och tog stora steg. Om kvällen uppsökte
han nattläger åt dem under en stor ek.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:28:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/1/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free