- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / I. Forntiden och medeltiden intill 1521 /
343

(1913-1939) [MARC] [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkungasagan - Brödrastrid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Brödrastrid.



VALDEMAR övertog nu regeringen. Men hans bröder
hade också fått stor makt. Till underhåll åt dem själva
och i avsikt att för all framtid trygga kronan inom sin
egen ätt gav fadern dem nämligen ansenliga områden som
hertigdömen. Säkerligen hoppades han därigenom förekomma
inbördes avundsjuka mellan sönerna och ge dem samfälld
kraft att slå tillbaka andra som ville åt kronan. Men högre
makter än mänsklig beräkning leda världens öden. Den
statskloke jarlen hade icke förutsett, vart den maktlystnad
skulle leda, som brann inom hans egen avkomma. Medan
Valdemar tog dagen som den kom och blott tänkte på att
förlusta sig, använde hans broder Magnus tiden till
krigiska övningar för både sig och sina män. Det märktes
nog, att han hade stora planer i sinnet, där han i egenskap
av Södermanlands hertig höll hov på Nyköpings slott,
omgiven av en talrik hird. Snart stod det klart för Valdemar,
att hans broder strävade efter större makt än vad
hertigdömet gav honom. Eller kanske var det drottningen,
Sofia av Danmark
, som med sin finare kvinnliga
instinkt först kände, vad svågern bar i skölden. Och på
äkta kvinnovis sökte hon genom stickord dölja — d. v. s. hon
gjorde ännu mera uppenbar — den underlägsenhet hon
kände å sin svage mans vägnar.

»Konungen var stolt och fager
och hertigen något svartmuskig och mager.
Thy kallade hon honom ’kättlaböter’.
[1]
Dock var han både till händer och fötter
skapader väl, ja till alla leder,
och höll på tukt och goda seder»,


säger Rimkrönikan.

Den tredje i ordningen av Birger jarls söner, Erik, som
också visade benägenhet att gå i vägen för Valdemar, skall
hon ha kallat »Erik allsintet». En trovärdig samtida
isländsk historieskrivare uppger däremot, att Erik skulle själv

[1] Kittelbotaren: en som går omkring och lagar kittlar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 16:04:58 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/1/0345.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free