- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / I. Forntiden och medeltiden intill 1521 /
382

(1913-1939) [MARC] [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkungasagan - Magnus Erikssons olycksöden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

av de höga dödssiffrorna för dem. Så lära ensamt inom
Västergötland ej mindre än 466 präster ha bortryckts av
digerdöden.

Men mången greps av sådan skräck inför allt det hemska
och fasansfulla han fick bevittna, att han föll död ned.
Från andra delar av Europa berättas om hur skaror av
vettskrämda stackars människor sökte blidka Gud genom
att sluta sig tillsammans till botgörartåg, som drogo från
ort till ort och vunno ny tillslutning. Utanför kyrkorna
kastade de sig ned i rader med blottade ryggar, och
anförarne gingo omkring och slogo dem med ett gissel, i
vilket vassa järnbitar voro inflätade, så att blodet rann.
Därefter gisslade sig botgörarne själva med vanvettigt,
förtvivlans raseri under högljudd sång. — Andra åter hängåvo
sig, då allt syntes hopplöst, åt de vildaste utsvävningar.
»Låtom oss äta och dricka, ty i morgon måste vi dö», blev
valspråk för mången.

Här i Norden voro utbrotten av vad som rörde sig i
människosjälens djup mera dämpade. I detta sammanhang kan
det emellertid ha sitt intresse att läsa vad en namnkunnig
läkare från 1500-talet, Erik XIV:s och Johan III:s
livmedikus Benedictus Olai föreskriver i pesttider. I hans
bekanta arbete »Een nyttigh läkere-book» heter det: »Uti
denne förskräcklige pestilents plåga skall människan hava
ett fritt mod och sinne och glad vara och älska
mångahanda lustig spel och lekar, lutor, harpor, gigespel, älska
ren och vacker kläder, intet dödeligt tänka eller begrunda.»

Man antager, att digerdöden i Sverige bortryckt ⅓ av
befolkningen. I Uppland minskades invånarantalet enligt en
gammal anteckning till ⅙, och ännu två århundraden efteråt
levde minnet av »stordöden» kvar där bland folket. I
somliga trakter utdogo människorna alldeles; husen och
kyrkorna blevo övergivna, åkrarna övervuxna med skog. I
hela Värmlands bergslag överlevde blott tre personer. Många
år efteråt hände sig i det landskapet, att en jägare, som
i en tät skog i Ekshärad skjutit bom på en tjäder, gick för
att hämta pilen. Denna hade fallit på en mossbelupen klippa,
tyckte han. Det visade sig vara en gammal kyrka, som efter
digerdöden blivit bortglömd och kringvuxen av timmerskog.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 19:51:02 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/1/0384.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free