- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / I. Forntiden och medeltiden intill 1521 /
444

(1913-1939) [MARC] [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tider av endräkt och söndring i Norden - Engelbrekt och dalkarlarne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

om regeringen hade förut brukat avgöras av de andliga och
adliga stormännen på herredagar (se sid. 353). Men
allmogens röst, som i gamla tider gjort sig så kraftigt hörd
på tinget, den hade förstummats, efter hand som landskapen
växte ihop till ett svenskt rike. Ty därmed förlorade
landskapstingen sin gamla politiska betydelse, och lagmännen,
som varit allmogens ledare, blevo i stället konungens män.
Men nu hade befrielsekriget åter gjort allmogen till en
politisk makt att räkna med i gamla Sverige. Därför fordrade
den att också få bestämma om Sveriges styrelse. Till det
riksmöte i Arboga, som skulle avgöra därom, kommo ej
blott andliga och adliga frälsemän utan även borgare,
en eller flere från varje stad, och några bönder från vart
landskap, år 1435. Det var alltså vår första riksdag. De,
som kommo till riksdag, kallades ständer. Det var en
stor samling, som möttes i Arboga, och det såg ganska
krigiskt ut i den lilla staden med frälsemännens beridna följen.
Allmogen genomdrev här, att Engelbrekt skulle fortsätta
att styra Sverige såsom rikshövitsman.

Konung Eriks vänner arbetade emellertid av alla krafter
på att försona honom med de svenska herrarne, vilket också
slutligen lyckades. Han kom till Stockholm och blev av rådet
åter erkänd som konung mot löfte att styra landet med
infödda svenske män. Men han hade ej väl fått makten i sin
hand, förrän han fann lämpligt att bryta sina löften och
insätta främlingar som fogdar. Så avsatte han fogden på
Stockholms slott, den redlige Hans Kræpelin, den ende
av Eriks fogdar som gjort sig omtyckt och aktad av svenska
folket, och förordnade en dansk till hans efterträdare. När
svenska riksrådet vågade komma med erinringar om den
ed konungen nyss svurit, svarade han retligt: »Jag är icke
sinnad att bliva eder jaherre.» Till befälhavare på
Stegeborgs slott i Östergötland utsåg han en som var sjörövare,
tjuv och ärelös kvinnoskändare.

»Han var ärelös och slagen på sin mund,
han hade tro ej mera än en hund»,


säger Rimkrönikan om mannen.

Efter att på dylikt sätt ha reformerat landets styrelse
plundrade Erik på hemvägen i svenska skärgården. Det blev

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:03:28 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/1/0446.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free