Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Supplement till band I
- 1. Sammanhängande kapitel
- Järnåldern avlöser bronsåldern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Järnåldern avlöser bronsåldern.
Sid. 39 (37).
SEDAN bronsen i något över ett årtusende brukats
i Norden ersattes både den och flintan allmänt av järn.
Då börjar järnåldern, omkring 500 år f. Kr.
Att järnet utträngde bronsen beror väsentligen därpå, att
det förekommer i så ojämförligen mycket större mängder än
bronsens beståndsdelar. Ur arkeologisk synpunkt räknas
järnåldern till omkring 1050, då hednatiden slutar; men på
sätt och vis varar ju järnåldern än i dag. Hur mycket ha vi
ej järnet att tacka för! Utan det hade vi varken haft telegraf
och telefon eller elektriska motorer. Såväl ångmaskiner som
räls skulle blivit så dyrbara, att ångbåtar och bantåg ej
fått någon vidare betydelse. En av vår tids mest
framstående geologer yttrade en gång på en kongress: »Om allt
jordens guld skulle försvinna, kunde vår nuvarande kultur dock
bestå, men den kunde inte bestå, ifall allt järn försvunne.»
Tack vare järnet fick röjaren och odlaren vida effektivare
redskap än fordomdags. Först under järnåldern blir
jordbruket därför avgjort vårt folks huvudnäring, och en
bestämd gränsskillnad uppstår mellan bygd, utmark och
obygd.
Järnåldern brukar man, liksom sten- och bronsåldern,
indela i en äldre och en yngre. Den förra omfattar
nära ett årtusende, tiden intill omkring 400 e. Kr., då de
stora germanska folkvandringarna inleda en ny världshistorisk
epok.
Under järnåldern lärde nordborna känna ej blott järn
och stål utan även silver och präglade mynt, företrädesvis
från det romerska riket[1], glas och elfenben samt
[1] Enbart från de två första århundradena efter Kristi födelse har
man funnit 7,000 romerska mynt i Skandinavien, de allra flesta av
silver, därav över 5,000 på Gotland. Vid upprensningen av ett dike
i Hemse socken anträffades år 1870 1,500 romerska silvermynt, som
förvarades i ett lerkärl. De vägde tillsammans 4½ kg.
Närmast Gotland i fyndrikedom komma Skåne, Bornholm och
Öland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:31:35 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/10/0064.html
