Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band I - 1. Sammanhängande kapitel - Sveriges namn - Praktgravar från vår yngre järnålder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nya värdefulla betesmarker, som gåvo den ökade folkmängden
rika möjligheter till försörjning. Bysamhället kunde växa ut
till en hel folkstam. »Den viktigaste anledningen till
sveaväldets uppkomst är sålunda», säger Sahlgren, »landhöjningen,
som på kort tid mångdubblade svearnes boskapshjordar.»
För forntidsmänniskorna var boskapsskötseln huvudnäringen
framför åkerbruket. »Det var ej utan anledning som ordet
fä i fornspråket kunde betyda rikedom.» Betesmarken
spelade då en större roll än åkern.
För Sviabygdens utveckling förelågo alltså i huvudsak
samma möjligheter som de Wadstein framhållit för
Svinnegarnsbygden. Så till vida förefalla bägge hypoteserna
ungefär jämspelta. Den Wadsteinska har emellertid även
arkeologiska skäl för sig. Medan Svia ligger i en jämförelsevis
ung bygd — gårdens gravfält ha visat sig tillhöra vikingatiden
— hör Svinnegarnstrakten till den äldsta och rikaste
åkerbyg en i Uppland. Här märkas särskilt de talrika
och betydelsefulla hällristningsfynden från de senaste årens
undersökningar i Enköpingsbygden,[1] vilka vittna om en hög
kultur i dessa trakter redan under bronsåldern. Och ändå
är blott en del av området undersökt. Sådana anhopningar
av hällristningar utgöra, framhåller Nordén, vida kraftigare
bevis för en hög kultur, än vad spridda lösa fornfynd
kunna ge. Ty de vittna om att befolkningen hunnit sammansluta
sig till en för hela bygder gemensam kultutövning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
