- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / II. Äldre Vasatiden 1521-1611 /
357

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johan III - Johan gynnar adeln

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Johan gynnar adeln.



Johan hade i främsta rummet sin broder Karl och adeln
att tacka för sin krona. Vid kröningen belönade han därför
denna samhällsklass med särskilda privilegier, som ej
längre förutsatte några plikter mot kronan. När Magnus
Ladulås gav skattefrihet, var det ju mot en skyldighet,
nämligen att uppsätta ryttare. Flertalet frälsemän voro egentligen
förmögna bönder, levde ungefär som dessa och räknades
med till allmogen. Engelbrekt till exempel stod ju bönderna
nära. Före Johans tid hade det varit brukligt, att frälsemän,
som ej längre hade råd att fullgöra sin russtjänstskyldighet,
nedstigit till bondeståndet igen. Erik XIV skriver
t. ex. till en ståthållare: »De av adeln, som icke förmå
hålla sig ett gott skytt, [1] fritt drabbtyg med ett glaven [2] och
tu rör på en god häst och därhos en varaktig [3] karl med en pansarskjorta, ett långt rör [4] och under bältet ett stackot
rör, [5] då magen I, efter som ock Sveriges lag därom förmäler,
lägga dem under skatten.»

Men Johans adelsprivilegier började göra gränsen mellan
frälse och allmoge skarpare. De innehöllo nämligen, att
adelsmän, som voro för fattiga för att göra russtjänst, ändå
skulle få behålla adlig sköld. Därmed lades grunden till
adelskapets ärftlighet. Johan utnämnde också nya grevar
och friherrar och utdelade stora förläningar i jordagods, som
kallades grev- och friherrskap. Dessa skulle gå i arv
till närmaste manlige arvinge. Under Erik XIV:s tid
hade blott grevarne fått förläningar, och dessa voro små.
Nu ökades grevskapen med ända till tjugu socknar.
Grevarne fingo bland annat domsrätt över grevskapets
befolkning.

Litteratur till Johans och Karl IX.s historia:

And. Fryxell, Berättelser ur svenska historien: Bd II; inb.
kr. 7:50.


[1] Skjutvapen.
[2] Spjut, lans.
[3] Vapenduglig.
[4] Bössa.
[5] Pistol.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:28:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/2/0359.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free