- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / III. Gustaf II Adolfs, Kristinas och Karl X Gustavs tid 1611-1660 /
49

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustav II Adolfs ärvda krig - Ryska kriget

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Men sedan höllo överläggningarna ideligen på att gå
isönder, och mer än en gång gick det därhän, att »fältherren»
reste sig upp och besteg sin häst för att avbryta
förhandlingarna, fastän han sedan med goda ord lät övertala sig att
återvända. Typiskt för den ömtålighet om vederbörande
monarks anseende, som visades från bägge sidor, är vad som
berättas i den holländska reseskildringen efter ett sådant
avbrott i underhandlingarna: då dessa återupptogos, »vände
sig den ryske fältöversten till den svenske, räckte honom
handen och hälsade honom välkommen dit till platsen,
menande att han befann sig i Ryssland. Men den senare svarade:
’Huru? Det är jag, som hälsar Eder välkommen, ty den
plats, där vi nu stå, har Hans kungl. Maj:t vunnit med sitt
svärd. Därför tillkommer det ingalunda Eder att hälsa
mig välkommen här.’»

I freden, som slöts i byn Stolbova strax söder om
Ladoga år 1617, avträdde Ryssland Kexholms län och
Ingermanland
. För priset av dessa landvinningar —
alltså mer än vad Vasilij förbundit sig att avträda —
återlämnade Gustav Adolf Stora Novgorod och erkände
Mikael som Rysslands tsar. Genom denna landvinning blev
svenska riket en sammanhängande landmassa, något som
hade sin stora betydelse särskilt de tider på året, då
förbindelsen med Sverige över Östersjön var avbruten.

På gränsstenen vid Salmis norr om Ladoga lät Gustav
Adolf rista denna inskrift:

»Här satte Sveriges konung sitt rikes gränser,
En nådig försyn låte hans verk bliva beståndande!»


Inför den riksdag, som samlades kort efter freden,
uttryckte konungen sin glädje över vad man vunnit: »Vad
kunde vara härligare», sade han, »än att vi have
tillbakadrivit denne vår mäktige granne, med vilken vi hava
vistats av ålder uti ett ovisst tillstånd och farlig [be]lägenhet,
och honom därhän bragt, det han haver måst till evig tid
släppa de rovhus, därutur han oss tillförene beskadat haver,
och nu bliva i denna Guds nåde från oss skild med sjöar,
moras och strömmar, varutöver han icke så lättelig kan
komma och oss skada tillfoga.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:08:16 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/3/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free