Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt land blir en stormakt - Svenskarne gripa in i kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han redan år 1621 visat, att han hyste vissa förhoppningar på
den mäktiga handelsrepubliken. Han gav nämligen då i
uppdrag åt Axel Oxenstiernas kusin, den för sina vidsträckta,
äventyrliga resor och sin ovanliga språkkunskap berömde
Bengt Oxenstierna, kallad Resare-Bengt, att på en färd
till Orienten besöka venetianarne och liksom av sig själv
»samtalsvis betyga Kungl. Maj:ts särdeles goda affection till[1]
deras stad och republik». Venetianska senatens svar rörde
sig också i allmänna termer med försäkringar om vänskap
och sympati.
Resare-Bengt är en så märklig man, att hans livsöde
förtjänar en plats i Sveriges historia. År 1613, vid blott tjuguett
års ålder, hade han givit sig ut på en långfärd till Jerusalem
och andra platser i det heliga landet. Nära ett århundrade
hade nu svunnit sedan de tider, då fromma pilgrimer från
Sverige vallfärdade till det heliga landet. Ty reformationen
hade gjort slut på Jorsalafärderna, och på kyrkomötet i
Örebro 1529 hade de blivit direkt förbjudna tillsammans med
annan »papistisk villfarelse». Men Bengt Oxenstierna drogs
av en oemotståndlig längtan att åter beträda pilgrimernas
färdevägar.
Herr Bengts Jorsalafärd fick dock ett olyckligt slut. Han
föll i rövarhänder, blev utplundrad och misshandlad men
räddades och fördes i medtaget tillstånd till Livorno, där han
tog anställning i storhertigdömet Toskanas flotta. Ombord
på toskanska krigsfartyg kämpade han sedan med tapperhet
mot turkarne.
År 1616 anträdde han från Italien en ny orientfärd, som
förde honom till Persien, Bagdad och Babylon och slutligen
till Egypten. Otroliga voro de faror och vedermödor, han
därunder utstod. Senare tiders resenärer ha funnit Bengt
Oxenstiernas namn jämte verser av hans hand inristade på
klosterväggar i Ispahan, Persepolis och Bagdad.
Främlingen från Norden kom i stort anseende hos Persiens
krigiske konung Schah Abbas, som satte mycket värde på
den tappre och krigserfarne resenären, isynnerhet som denne
snart rätt bra lärde sig »det persianska tungomålet». Även
turkiska och ytterligare fem främmande språk skall herr
Bengt ha behärskat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
