Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Vårt land blir en stormakt
- Gustav Adolf i norra Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ingen må sätta eld på någon kyrka, hospital, skolor, kvarn
eller göra dem onyttige, utan det särdeles bliver befallt. Ej
heller skall någon våldföra präster, utgammalt folk, kvinnor,
jungfrur eller barn, med mindre någon av dem sätter sig
till värns, vid straff tillgörandes efter krigsrättens dom.
Dricker sig någon drucken av öl eller vin, [som] han finner
för sig i fiendens läger eller i någon stad, förr än fienden är
alldeles förjagad, den må saklöst ihjälslås av vem honom
överkommer.»
Strängt var även straffet för desertering. I regel blev det
hängning. Den, som benådades till livet, märktes för all
framtid genom öronens avskärande.
Svenskarne bli Pommerns herrar.
Så otvetydigt som den pommerska huvudstadens
befolkning lade sina känslor i dagen för Gustav Adolf, hade
hertig Bogislav inget val. Visserligen bad han ännu en
gång om neutralitet men fick naturligtvis för andra gången
nej till svar. Gustav Adolf lät honom förstå, att Stettins
intagande ej skulle kosta svenskarne mycken möda. Med
blicken riktad mot slottsfönstren, där det nyfikna
»hovfruntimbret» höll utkik, inföll konungen skämtsamt: »Det
vackra livgardet skulle icke i tre minuter försvara
stadsmurarna mot en fänika av mina dalkarlar.» — »Nå i
Guds namn då!» utbrast till sist Bogislav och lät öppna
sin huvudstads portar för svenskarne. Överväldigad av
första intrycket säges han ha bett Gustav Adolf vara en
fader för sig. Men konungen skall skämtande ha rått honom
att bättre än dittills fullgöra sina äktenskapliga plikter,
emedan Gustav Adolf i annat fall kunde eftersträva att
av Hans kärlighet bliva upptagen i sons ställe. Konungen
tänkte därvid tydligtvis på det rika arvet efter den
barnlöse Bogislav.
Men det fanns en annan, som genom tidigare arvsfördrag
med Bogislav betingat sig tronföljden i Pommern efter
hertigens död, och det var Gustav Adolfs egen svåger, kurfursten
Georg Vilhelm av Brandenburg. Han blev naturligtvis allt
annat än glad, när Gustav Adolf nu förmådde Bogislav till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:01 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/3/0120.html
