Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Vårt land blir en stormakt
- Gustav Adolf i norra Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Två glädjebudskap!
Medan Gustav Adolf ännu förberedde sig till dessa strider,
nåddes han plötsligt av budskapet »Wallenstein är
avsatt!» Hans skarors vilda framfart hade väckt fasa och
förbittring i både vänners och fienders länder. Och hans
ärelystna planer voro lika farliga för alla tyska stater, vilken
religion de än hade. »Vad behövas väl kurfurstar och andra
furstar?» hörde man honom yttra. »Jag skall göra kejsaren
till den mäktigaste härskare i världen.»
De tyska furstarne fordrade enstämmigt, att kejsaren skulle
avskeda sin fältherre; annars ämnade de icke bistå honom
mot Sverige och andra fiender. De fruktade mera
Wallenstein än Gustav Adolf. Men bakom Tysklands katolska furstar
stod kardinal Richelieu, som skickat sin förtrogne, den
slipade, hemlighetsfulle kapucinpatern Joseph[1] som sändebud till
Tyskland för att hemligen egga upp motståndet mot kejsaren.
Därvid hade han god hjälp — så egendomligt det än kan låta
— av självaste påvens sändebud. Anledningen därtill var
helt enkelt den, att Urban VIII, den dåvarande
innehavaren av Sankt Petri stol, hade till sitt främsta
ögonmärke att utvidga påvedömets världsliga makt och därför
hyste fruktan för att kejsaren skulle bli för mäktig. Ty han
visste av gammalt, att ett starkt kejsardöme omöjliggjorde
ett kraftigt påvedöme.
Inför de tyska furstarnes enhälliga fordran hade Ferdinand
intet annat val än att låta sin mäktige fältherre återvända
till privatlivet. Ty att bryta med det katolska partiet kunde
icke komma i fråga.
Wallensteins avsättning var för Gustav Adolf värd lika
mycket som en stor seger. Dem som han främst hade att
tacka för framgången voro Tysklands katolska furstar, det
katolska Frankrikes diplomater och påven! Så sällsamma
verkningar hade sammanblandningen av religiösa och
politiska intressen i detta krig.
På nyåret 1631 kunde Gustav Adolf teckna sig till godo en
annan stor framgång, vunnen väl icke utan ansträngningar,
men utan blodiga offer. Det var en av den svenska
[1] Uttalas Schåsäff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:01 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/3/0123.html
