- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / III. Gustaf II Adolfs, Kristinas och Karl X Gustavs tid 1611-1660 /
131

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt land blir en stormakt - Slaget vid Breitenfeld

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att deras tålamod skulle taga slut. Själv skrev konungen
till Axel Oxenstierna, hurusom han under sådana förhållanden
nödgades se genom fingrarna med deras »olideliga plundrande
och röveri», och bad kanslern bevekande att göra allt vad
göras kunde för att skaffa pengar, annars vore fara för myteri
bland de främmande soldaterna, som icke fått ett öres sold.

illustration placeholder
Plankarta över slaget vid

        Breitenfeld.


Då kom i mitten av augusti till lägret i Werben det väntade
budskapet, att avgörandets stund var inne. Man kunde »gå
fienden på huden och leverera honom en fri fältslakt». Tilly
hade nämligen beslutat göra sig till herre över Sachsen för
att sålunda undanrycka Gustav
Adolf den hjälp han därifrån
kunde påräkna och sedan
upptaga kampen med svenskarne
ensamma. Han förde nu sina
härskaror in i Sachsens rika
bygder och fordrade, att
kurfurstens armé skulle helt
enkelt instickas i den kejserliga,
som där skulle inkvarteras och
underhållas. Nu hade Johan
Georg ingen annan råd än att
bönfalla Gustav Adolf om
hjälp. Och konungen lät ej
länge bedja sig. Två dagar
därefter satte sig hans
trupper i rörelse.

Sedan de båda furstarne ingått formligt förbund, ryckte
deras härar mot Tillys, som vid byn Breitenfeld nära Leipzig
intog en fördelaktig stridsställning på en låg, mot norr sakta
sluttande ås. Det var den 7 september 1631, som både den
svenska härens och den protestantiska trons öde här skulle
avgöras. Svenskarne utgjorde 22,000 man, sachsarne 11,000,
tillsammans lika mycket som Tillys armé.

Gustav Adolf förde själv befälet över högra flygeln, Gustav
Horn
, som konungen kallade »sin högra hand», anförde vänstra
flygeln, Lennart Torstensson stod med artilleriet framför
centern. Till svenskarnes vänstra flygel slöto sig de sachsiska
regementena i nya, präktiga uniformer och lysande rustningar
med all möjlig grannlåt: en ståtlig paradarmé! Ståtlig var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:08:16 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/3/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free