- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / III. Gustaf II Adolfs, Kristinas och Karl X Gustavs tid 1611-1660 /
133

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt land blir en stormakt - Slaget vid Breitenfeld

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tunga, att de måste vid avskjutandet stödjas på järngafflar,
som skytten förde med sig. De avfyrades med brinnande
luntor och fordrade för laddning och avskjutning ej mindre
än 99 handgrepp. Artilleriet bestod av väldiga
belägringskanoner, vilka behövde ända till 14 par hästar för att släpas
fram.

Gustav Adolfs här utgjordes däremot av små,
lättrörliga avdelningar, i vilka musketerare utgjorde fotfolkets
flertal. Deras musköter voro lätta, behövde därför ingen
gaffel, och voro försedda med flintlås, allt med den verkan,
att här kunde tre skott lossas lika hastigt som ett på fiendens
sida. Lika mycket snabbare i sitt slag var elden från de
svenska kanonerna, vilka voro så lätta, att de kunde dragas av
en eller två hästar. Det var början till verkligt fältartilleri.

Sina ryttare hade konungen befriat från det mesta av den
tunga järnrustningen, som gjort dem oviga och snart tröttat
ut den starkaste häst.

Tilly var en mästare i att exercera och öva sitt folk. Kriget
var hans hantverk, och det hade han lärt grundligt. Men att
tänka ut något nytt och bättre var över hans förmåga. Gustav
Adolf kallade honom därför »den gamle korpralen». Det
berättas om Tilly, att när han nu såg det nya i den svenska
härens uppställning, hur snabbt och säkert de små
avdelningarna ordnade sig, bleknade han och glömde att svara på
de kringståendes frågor.

*



Nu är allt ordnat. Konungen håller in sin häst mitt
framför slagordningen, blottar sitt huvud och beder med stark
röst om den Högstes beskydd: »Från fjärran land och lugna
boningar hava vi kommit hit att strida för frihet, för sanning,
för Ditt evangelium. Giv oss seger för Ditt heliga namns
skull! Amen.»

Först några timmars kanoneld från båda sidor. Tilly finner
det tydligtvis tryggast att ej lämna sin fördelaktiga
ställning utan i stället låta sig angripas. Men Pappenheim,
»mannen med de hundra ärren», som närmast under Tilly
för befälet över vänstra flygeln, kan till slut ej tygla
sin stridslust, när han hör skotten smälla. Med sitt rytteri
störtar han ned mot svenskarnes högra flygel. Men de
kejserliga ryttarne hinna ej ens avlossa sin första salva, innan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:08:16 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/3/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free