- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / III. Gustaf II Adolfs, Kristinas och Karl X Gustavs tid 1611-1660 /
147

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt land blir en stormakt - Svenskarnes tåg längs »Prästgatan»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vändande sig till sina officerare, med ädel harm utbrast:
’Det skulle i sanning illa anstå oss svenskar, om vi här hos
våra trosförvanter kvarlämnade samma minnen som de
kejserliga — det förbjude Gud! Vi måste lämna dessa arma
människor hjälp.’» Och att konungen verkligen menade, vad
han sade, det visade han t. ex. vid uppbrottet från Erfurt,
då han lät på stället avrätta en plundrande soldat.

Men trots all Gustav Adolfs stränga omsorg om
disciplinen bland hans krigare hörde det givetvis till krigets
hårda lag, att en mängd övergrepp mot den fredliga
befolkningen ej kunde förhindras, isynnerhet sedan stora skaror
yrkessoldater av olika nationaliteter stuckits in i den
svenska hären. Men »den svenskfödde soldaten visade sig i
allmänhet som en from, stilla och godmodig människa», och
hans förhållande till den fredliga befolkningen var i regel
mycket vänskapligt, konstaterar en tysk forskare, som ägnat
grundliga detaljundersökningar åt hithörande förhållanden.
Man finner detta omdöme bestyrkt, när man läser även
samtida katolska skriftställares uttalanden av beundran för
svenskarnes krigstukt.

*



Gustav Adolf följde Main till dess inflöde i Rhen och
ämnade nu bemäktiga sig staden Mainz, som ligger på
västra stranden av Rhen.

Dess kurfurste hade lämnat försvaret av sitt biskopsdöme
åt spanska trupper, som inlagt besättningar på flere platser
i dessa trakter. Gustav Adolf skulle alltså här möta den
tredje katolska huvudmakten på sin väg. Spanjorerna
höllo vänstra Rhenstranden besatt, men Gustav Adolf beslöt
sig för det djärva vågstycket att i deras åsyn gå över den
breda floden. På några fartyg lyckades konungen först få
över ett par tusen musketerare, vilka vid landstigningen på
västra Rhenstranden mottogos av betydligt överlägsna
spanska ryttarskaror. Men anförda av Nils Brahe, Per
Brahes broder, kämpade svenskarne som lejon, höllo sig
kvar, och när de fått förstärkning av kamraterna från andra
stranden, slogo de spanjorerna på flykten.

Till minne av den märkliga flodövergången och denna
sammanstötning av folk från Europas bägge yttersta ändar,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:08:16 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/3/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free