- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / III. Gustaf II Adolfs, Kristinas och Karl X Gustavs tid 1611-1660 /
163

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt land blir en stormakt - Svenskarne i Bajerns huvudstad - Svältkriget vid Nürnberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

spärra in, tills dessa ersatt all skada, de vållat. Vad på
konungen själv ankomme, skulle han genast vid första bevis,
som den klagande kunde framlägga, gripa in med stränghet
utan hänsyn till personen. Vore det också en överste, som
gjort sig skyldig till grova övergrepp, skulle konungen inga
betänkligheter hysa mot att låta den brottsliges huvud läggas
för dennes fötter.

Själv statuerade Gustav Adolf också exempel, när han en
gång i sitt läger fick syn på boskap, som en soldat rövat.
Ögonblickligen grep han den orättmätige ägaren och
överantvardade honom åt profossen, och sedan höll han till
officerarne ett strängt strafftal, genomdallrat av den innerligaste
avsky för dylika tendenser till upplösning av krigstukten.

Litteratur:

G. Rein, Populära framställningar om Gustav II Adolf
i 30-åriga krigets flygskriftslitteratur. (Skrifter
utgivna av svenska litteratursällskapet i Finland: n:r
100; haft. 3 finska mark.)

Svältkriget vid Nürnberg.



EFTER Tillys nederlag och död hade kejsar Ferdinand
ängsligt sett sig om efter hjälp. Han vände sig
bönfallande till samme befälhavare, som han två år förut
avskedat. När Wallenstein tvingats att nedlägga befälet, hade
han dragit sig tillbaka till sina gods i Böhmen. Han
förbannade sig på att aldrig mer tjäna kejsaren, ej ens om han
därigenom kunde rädda sin själ ur helvetets avgrund. Men han
lade an på att visa världen, att han blott bidade en tid av
ny glans, om vilken han läst i stjärnorna. Den forne
krigarhövdingen omgav sig med en nästan sagolik prakt. Sitt palats
i Prag lät han inreda med pelarsalar, med badgrottor och
trädgårdar, som gjorde det till ett av Europas underverk,
och i hans stall stodo tre hundra ädla springare och åto ur
marmorkrubbor. Här höll han hov som en furste. Men
tidtals sökte han i Karlsbad lindring för sin gikt och podager.

Medan han i stjärnorna sökte utforska både sitt eget öde
och sina motståndares avsikter, inlät han sig i förbindelser
med Gustav Adolf i syfte att på den vägen återvinna sin
förlorade maktställning. Wallenstein erbjöd sig att med en
svensk hjälpkår gå mot Wien och störta Ferdinand från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:08:16 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/3/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free