- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / III. Gustaf II Adolfs, Kristinas och Karl X Gustavs tid 1611-1660 /
182

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt land blir en stormakt - Den sjätte november

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i striden hade förts som trofé till Wien, varifrån det som gåva
efter världskriget överlämnats till Svenska livrustkammaren.

Bredvid den stupade konungen låg Leublfing, som ännu
andades svagt. Han levde i nio dagar till och hade krafter
nog att berätta om hur det tillgått vid konungens död.

Som vanligt vid världsberömda mäns plötsliga bortgång
uppkommo emellertid rykten om mord — »en ovanlig man
måste ju ha en ovanlig död» —, och som konungens baneman
utpekades hertigen av Lauenburg. Frans Albrekts
oridderliga handlingssätt att överge sin konung, då faran var som
störst, ådrog honom soldaternas förakt och hat, och hans
oroliga karaktär och skiftande levnadsbana gjorde honom
misstänkt för något värre än feghet i sitt handlingssätt mot
Gustav Adolf. Hertigen hade nämligen tjänat flere herrar.
Han hade kämpat under både Tilly och Wallenstein, då han
kort före slaget vid Lützen övergick i Gustav Adolfs tjänst.
I samband med ryktena om att han skulle vara
konungens baneman spreds en berättelse, att hertigen i sin ungdom
varit i Gustav Adolfs tjänst och en gång, »för en visad mindre
anständighet mot damerna», fått en örfil av den hetlevrade
konungen, en skymf, som han skulle ha svurit att i sinom
tid hämnas. Både det ena och det andra påståendet sakna
emellertid, enligt vad en senare forskning ådagalagt, varje
spår av såväl bevis som sannolikhet.

Frans Albrekt har veterligen aldrig varit vid svenska
hovet. Sägnen om uppträdet mellan honom och Gustav
Adolf kan ha tillkommit genom förväxling med hans broder,
som verkligen en tid var i Sverige, och med vilken
Gustav Adolf en majnatt 1613 av okänd anledning
utkämpade en duell.

Kort efter slaget vid Lützen gick emellertid Frans Albrekt
i sachsisk och sedan i kejserlig tjänst. Då han år 1642 såsom
kejserlig fältmarskalk blev slagen av svenskarne under
Torstenssons befäl och svårt sårad föll i sina forna
stridskamraters händer, var det med knapp nöd som den svenske
fältherren kunde skydda honom mot raseriet från
soldaterna, vilka i honom sågo sin store konungs mördare. Hans
oroliga bana led emellertid då mot sitt slut. Några dagar
därefter avled han till följd av sina sår.

*     *
*



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:08:16 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/3/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free