- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / III. Gustaf II Adolfs, Kristinas och Karl X Gustavs tid 1611-1660 /
191

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kring den slagne hjälten - Hjältens sista färd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hjältens sista färd.



NATTEN mellan den 6 och 7 november fördes vid
fackelsken hjältekonungens döda kropp i en
ammunitionsvagn till byn Meuchen bakom svenska slagordningen
och insattes i kyrkan. Kroppen var så vanställd av sår, att
det ansågs nödvändigt att genast öppna och tvätta den.
En del av inälvorna begravdes i själva kyrkan, sedan byns
skolmästare hållit en nattlig gudstjänst med ett sorgetal
av en bland krigsmännen. Därefter blev liket flyttat in i
ett närbeläget hus. Det lades på ett bord, som numera
förvaras i kyrkan, medan skolmästaren, som tillika var
snickare, förfärdigade en enkel kista åt den döde.

En ridknekt, som blivit sårad vid konungens sida, hade
följt den döde till Meuchen och stannade kvar där, tills hans
sår läkts. Därefter företog han sig med tillhjälp av tretton
bönder i byn »att vältra en stor sten till det ställe, där
konungen fallit. Under suck och tårar hava de endast förmått
föra den till det ställe där den nu ligger — det är den så
kallade Schwedenstein —; men rätta platsen, där konungen
dött, skall vara fyrtio steg därifrån på en åkerren, där
fordom ett akacieträd stått.» Så lyder Geijers berättelse enligt
upplysningar, som han själv inhämtat på platsen.

Från Meuchen fördes Gustav Adolfs lik till Weissenfels,
där det i strid mot hans i livstiden uttalade önskan blev
balsamerat. Hjärtat, som var ovanligt stort, behöll hans
otröstliga gemål hos sig i en gulddosa och ville sedan icke
skiljas därifrån. Sorgetåget gick från Weissenfels vidare
till Witterberg, reformationens födelseort, där det över en
natt stod i slottskyrkan. Åskådarne funno ansiktet ännu
förundransvärt likt sig. Fyra hundra småländska ryttare,
de enda överlevande av det regemente, i spetsen för vilket

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:08:16 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/3/0193.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free