Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kring den slagne hjälten - Hjältens sista färd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konungen stupat, samt hela Svenska brigaden, som vid
Lützen kämpat under Nils Brahe, utgjorde den dödes eskort
på hans sista färd, som gick vidare till Wolgast under
tillströmning av tusentals människor, vilka gåvo många rörande
bevis på sitt deltagande. Ett sorgens triumftåg var det.
I Wolgast förvarades liket till påföljande sommar, då det
av den dödes halvbroder, riksamiralen Karl Karlsson
Gyllenhielm, fördes över till Sverige och blev »på Nyköpings
slott uti gröne salen nedersatt». Där förblev det ett helt
år, tills alla anstalter för begravningen hunnit
fullbordas.[1] Vid midsommartiden 1634 bröt den stora högtidliga
begravningsprocessionen upp från Nyköping och färdades
under klockornas klagande klang landsvägen till Stockholm,
där liket nedsattes i det gravkor i Riddarholmskyrkan, som
Gustav Adolf i livstiden själv förordnat åt sig.
Här vigdes hjältens stoft till slutlig ro av hans biktfader,
biskopen i Linköping Johannes Botvidi, som under allt
folkets suckar och tårar talade över bibelorden: »Och allt Israels
folk sörjde efter Juda i långan tid och beklagade sig svårliga
och sade: ’Ack att den hjälten fallen är, som Israel beskyddat
och befriat haver!’»
En annan hängiven svensk man hade författat de sju korta
satser på det stolta romarspråket, som ännu stå att läsa under
gravkorets sju fönster och i blott femton kärnfulla ord på
ett oöverträffligt sätt teckna en stor och ädel regents levnad,
kamp och seger: »In angustiis intravit — Pietatem amavit —
Hostes prostravit — Regnum dilatavit — Suecos exaltavit
— Oppressos liberavit — Moriens triumphavit.» Det betyder:
»Under svåra trångmål tillträdde han regeringen — Han
älskade den ärliga fromheten — Sina fiender nedslog han —
Han vidgade rikets område — Han ingav sina svenskar ädel
håg och höga mål — De förtryckta befriade han — I själva
döden triumferade han.»
Litteratur:
Johan Grönstedt, Konung Gustaf II Adolphs död
och likbegängelse.
Isak Fehr, Gustaf Adolfsminnet (Högtidstal den 6
november 1916).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
