- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / III. Gustaf II Adolfs, Kristinas och Karl X Gustavs tid 1611-1660 /
209

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kring den slagne hjälten - En otröstlig änka

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Som residens fick Maria Eleonora nu det fagra Gripsholms
slott, vilket man — enligt Johan Skyttes ord — givit henne
därför att det var beläget »på den lustigste ort uti riket, som
är vid Mälaren». Men det hade ju det felet att ligga i Sverige!
Och de ansenliga inkomster av de många gods och gårdar,
som hörde till förläningen, hade det felet att ej på långt när
räcka till för drottningens behov. Maria Eleonora hade
nämligen icke en aning om vad hushållning vill säga. Gårdar
och smycken skänkte hon bort till höger och vänster, till
både värdiga och ovärdiga. Hennes intresse för skön konst,
särskilt arkitektur, blev också farlig för kassan. Hon
frossade i planer att bygga nya slott. Men så ådagalade hon ock på
arkitekturens område förvånande insikter. »Det var», skriver
den förut nämnde franske diplomaten d’Avaux en gång,
»mycket roligt att höra denna förtjusande kvinna med
sakkunskap tala om alla byggnadskonstens grenar, om doriska,
joniska och korintiska pelare, om byggnadsmaterial och
murbruk, var man kunde beställa det, var man kunde få duktiga
arbetsledare, och var arbetare stodo att få, vad det kostade,
och vilken tid på året man borde bygga.» Till denna
utpräglade lust att bygga kom också en ohejdad passion för nipper
av olika slag, och följden av allt detta blev, att Maria
Eleonora råkade uti »stora labyrinter av gäld och skuld».

Då det ju var kronan, som till sist skulle få bestå fiolerna,
fann regeringen år 1637 nödvändigt att gripa in. Axel
Oxenstierna reste själv till Gripsholm för att anställa en grundlig
räfst med förvaltningen där. Med bävan motsåg Sveriges
forna drottning den mäktige rikskanslerns ankomst. Slutet
av hans ingripande blev, att hon fick överlämna
förvaltningen åt den ståthållare, som regeringen anvisade.

*     *
*



Axel Oxenstiernas besök på Gripsholm hade emellertid
även andra orsaker än änkedrottningens vanskötsel av sin
ekonomi. Hon hade nämligen företagit sig åtskilligt annat, som
oroade regeringen och bidrog till dessa ständiga fejder mellan
riksförmyndarne och drottningen, vilka, enligt ett påstående,
som Axel Oxenstierna i överdriven misstämning utslungade,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/3/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free