- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / III. Gustaf II Adolfs, Kristinas och Karl X Gustavs tid 1611-1660 /
287

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hur vårt folk fick krafter att bära de tunga krigsbördorna - Vid Uppsala universitet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

studenten först genomgå ett elddop, som kallades deposition,
innan han erkändes som fri akademisk medborgare.
Ceremonien åsyftade att åskådliggöra för ynglingen den råhet
och okunnighet, som han hade att avlägga för att i stället
få sin själ förädlad genom vetenskapen. Delinkventerna
ifördes narrkläder av brokiga lappar, på deras hattar fästes
horn och åsneöron, och i mungiporna sattes svinbetar.
Sotade i synen drevos offren, likt en boskapshjord, in i
universitetets stora sal. Där fingo de utstå allehanda drift för sitt
besynnerliga utseende. De mest barocka tal höllos till dem
i högtidligt allvarlig ton, och de fingo diverse kuggfrågor
ställda till sig, såsom: »Har du haft en mor?» Den
halvskrämde ynglingens svar på frågan rättades genast till: »Nej, din
skälm, det är hon, som har haft dig.» En annan stående fråga
var: »Hur många loppor gå i en sked?» Den åtföljdes av en
barsk förklaring, att loppor inte i skeden utan hoppa dit.

Med svinbetarna skallrande i munnen var det givetvis inte
så lätt ens för den klyftigaste att svara begripligt; och de
ljud, som framstöttes, påminte till auditoriets grymma
förnöjelse ofta om grymtning, vilket gav delinkventernas
tuktomästare anledning att slå till sina offer med sin stav eller
under barska förebråelser undfägna dem med örfilar.
Slutligen tog han ur en påse fram en väldig tång av trä, med
vilken han knep var och en om halsen och ruskade honom, tills
betarna ramlade ur munnen på honom. Därefter fick offret
krypa fram på golvet och grundligt behandlas med en hyvel,
varpå öron och horn rycktes av honom. Sedan man till sist
gjutit vatten eller vin över huvudet på honom, blev han
äntligen förklarad för fri student.

Depositionsakten avskaffades av Karl XI år 1691. Men
ännu år 1673 ansågo sig universitetets myndigheter icke
kunna bevilja en ansökan av en kapellan från Viborg, »en
allvarlig och stadig man», att slippa ifrån ceremonien utan
inskränkte sig till en föreskrift, att akten skulle ske »med
modesti för hans ämbetes skull».

Det liv, som en svensk student på 1600-talet förde, var
naturligtvis lika litet som i vår tid ägnat uteslutande åt
att plocka kunskapens frukter. Det fanns gott om
varmblodiga och levnadsglada ungdomar, som njöto av att ha

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/3/0289.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free