- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / III. Gustaf II Adolfs, Kristinas och Karl X Gustavs tid 1611-1660 /
290

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hur vårt folk fick krafter att bära de tunga krigsbördorna - En storman i andens värld

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

En storman i andens värld.



DEN väldigaste gestalten på den andliga kulturens
område under Gustav Adolfs tid är biskopen över Västerås’
stift, Johannes Rudbeckius. Ätten Rudbecks
ursprung kan ledas tillbaka till riddaren Oxe Owessen, som
under senare hälften av 1300-talet skall ha besuttit ett
jordagods i Holstein, efter vilket hans son Peder antog
släktnamnet Rudbeck. Om denne förste bärare av namnet vet
historien ej att förtälja något annat märkvärdigt, än att
han var rådsherre och hovmästare hos Erik av Pommern,
1 vilken senare egenskap han utmärkte sig genom att vara
den förste, »som lärt nordiska folket att av grodor tillreda en
smaklig frikassé».

Under Fredrik II:s tid flydde hans ättling i sjätte led över
till Sverige, där hertig Karl hjälpte honom till ett nytt hem
och skaffade honom en syssla såsom stadsskrivare i Örebro.
Han var fader till den, som skulle göra namnet Rudbeckius
till ett av de ärofullaste i Sveriges hävder.

Djäkneliv.



I Örebro skola, där ett århundrade förut smedssönerna
Olavus och Laurentius Petri fått sin grundläggande utbildning,
gjorde också pilten Johannes sina första lärospån. Arbetet
började för skolungdomen klockan 5 på morgonen. Vid
det ojämna skenet från rökiga facklor eller osande
talgljus inpräntades i arla morgonstund vad som ansågs höra
till den tidens bildning, det vill säga huvudsakligen katekes
och latin. Detta språk voro skolpiltarne skyldiga att vissa
tider använda som samtalsspråk; och den som visade sådan
»försummelse och oflit», att han då talade svenska, straffades
med att en tid få bära en åsnebild hängande kring halsen.

Ända till klockan 5 på eftermiddagen pågick skolarbetet
med blott två måltidsraster på sammanlagt tre timmar. När
den ungdomliga kunskapstörsten ej visade sig nog
brännande, var tuktomästaren till hands att pigga upp livsandarna


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/3/0292.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free