- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / III. Gustaf II Adolfs, Kristinas och Karl X Gustavs tid 1611-1660 /
361

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Axel Oxenstierna blir Sveriges styresman - Kristinas förmyndarstyrelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

regeringen mycket bekymmer. »Hade vi varit heta om
huvudet», skrev han vid ett dylikt tillfälle till sin broder,
»och inte gått med sådant tålamod igenom, så hade vi bragt
hela landet i vapen.»

Den gamle beprövade riksmarsken Jakob De la Gardie
var också ett gott stöd för rikskanslern. Aldrig svek han
»den gamle och förtrogne vänskap» — för att använda hans
egna ord i ett brev till Axel Oxenstierna — »som varit oss
emellan allt ifrån ungdomen». Men ålder och sjukdom
verkade förlamande på riksmarskens handlingskraft.
»Fältherren bliver svag och åstundar högeligen rolighet», skriver
en svensk diplomat år 1635.

Försvagad av ålder och krämpor var också riksamiralen
Karl Karlsson Gyllenhielm
. Han kände det själv och
tänkte flera gånger taga avsked från sitt ämbete. »Blir jag
barn på nytt, så låter jag inte tvinga mig att gå opp i rådet,
det vare sig konungen eller annan befaller», yttrade han
till sina ämbetsbröder år 1635.

Gabriel Bengtsson Oxenstierna hade före sin
upphö jelse till riksskattmästare gjort sig känd för stor
praktisk duglighet, men sitt höga och svåra ämbete som
finansminister visade han sig icke vuxen. Hans bägge fränder i
regeringen, vilka voro redo att för Sveriges bästa offra allt,
fingo många anledningar att ångra det gjorda valet. Axel
Oxenstierna anförtrodde en gång sin son, att
riksskattmästarens »alltför stora intresse för sina privata värv och
därav följande egennyttighet kommer honom mycket att
göra, som honom illa anstår».

Från Tyskland, där Axel Oxenstierna stannade kvar
till på sommaren 1636 för att uppgöra planerna för krigets
fortsättning, ledde han även genom skriftväxling regeringen
i hemlandet. Han blev nu Sveriges verklige styresman.
De andra riksförmyndarne blott framställde till honom vad
de kallade sina »enfaldiga meningar». Han var, skriver ett
franskt sändebud, det allsmäktiga »orakel», till vilket de
andra rådsherrarne andäktigt lyssnade.

Även över ständerna hade Axel Oxenstierna en
förundransvärd makt. Det kunde hända, att adeln hårdnackat
vägrat bevilja en av regeringen begärd skatt. Då infann

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:08:16 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/3/0363.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free