- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / III. Gustaf II Adolfs, Kristinas och Karl X Gustavs tid 1611-1660 /
408

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustav Adolfs lärjungar föra Sveriges härar - Johan Baners fälttåg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hejdas, vadan jag utan uppehåll måste hosta upp stora
mängder blod med stor ansträngning för min alldeles
utmärglade kropp.

Visserligen söka läkarne trösta mig med att det ännu
finnes en tillräcklig mängd medel övriga att tillstänga
blodkällan med, och jag tvivlar icke på att de troget skola
använda all sin insikt och all möda därpå; men som jag bäst
känner min kropps invärtes konstitution, smärtor och
sjukdom, drager jag därav den slutsatsen, att den gudomliga
allmakten i sitt outgrundliga råd måste hava utsett denna
plats att inom kort bliva mitt slutmål. Jag betvivlar icke,
att Herren, den allvise styresmannen över all världen och
den allsmäktige beskyddaren av sin kyrka, skall ersätta
mig på min ringa plats och till sin tjänst välja ett annat
redskap, värdigare än jag.»

Fienderna hade emellertid fått kännedom om den svenske
överbefälhavarens farliga sjukdom och ämnade begagna
sig därav. Varje ögonblick kunde man vänta ett anfall.
Därför ville Baner med all makt tillbaka till sina soldater
igen. Hans pliktkänsla mot fäderneslandet förbjöd honom
»att taga sin hand ifrån verket under den farliga tid, som
stundade» — det är hans egna ord i ett brev till Oxenstierna
från hans sista dagar. Visserligen kände han ju, att han
icke kunde leda härens rörelser. Men han skulle dock kunna
åse striden från sin hängbår; och fastän han numera hade
svårt att uttrycka sina tankar, borde han kunna vara till
någon nytta genom sina råd. Att han genom sådana
ansträngningar skulle påskynda slutet, visste han alltför väl.
Men de få timmar han kunde ha kvar ville han använda
till sitt fäderneslands tjänst.

*



När det väntade anfallet från de kejserliga kom — vid
Wolfenbüttel i Braunschweig år 1641 —, fanns ej Johan
Baner. Soldaterna voro ostyriga och ville ej fäkta mer.

»Flydd är nu det namns förtrollning,
som gav kraft och sammanhållning
åt en brokigt blandad här.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/3/0410.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free