- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / III. Gustaf II Adolfs, Kristinas och Karl X Gustavs tid 1611-1660 /
440

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustav Adolfs lärjungar föra Sveriges härar - Trettioåriga kriget lider mot sitt slut - Vår största diplomatiska bedrift

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att fred var sluten. Högsta befälet över svenska armén fördes
då sedan ett par månader tillbaka av drottning Kristinas
kusin hertig Karl Gustav, son till Gustav Adolfs syster
Katarina och pfalzgreven Johan Kasimir. Nu avbrötos alla
krigsföretag, och den unge överbefälhavaren gav uttryck åt
den allmänna glädjen över vad som skett, när han till sin
fader skrev: »Att freden blivit oss given under mitt befäl
är för mig en evärdlig ära, som jag skattar högre än alla
segrar i världen.»

Men minnet av »svenska kriget i Böhmen» levde i den
böhmiska litteraturen, bland annat i ett skådespel med detta
namn. Och landets mödrar av katolsk tro omdiktade den
allmänt sjungna strofen om Oxenstierna sålunda:

»Bed min lilla gosse, bed!
I morgon kommer svensken vred.
Oxenstierna kommer med.
Därför varmt och ödmjukt bed!»


Så togo slaverna här skadan igen för allt fult, som
svenskarne sagt om de rysliga »krabaterna»; och det är — skriver
en författare på detta område — »lustigt att konstatera,
hurusom vår präktige, humane rikskansler utmålats såsom
själva busen för slaviska bondungar».

I Brünn firar man än i dag en folkfest, vars egentliga
ursprung lär vara en tacksägelsehögtid med anledning av att
Mähren befriades från trettioåriga krigets »alte Schweden».

Litteratur:
Alfred Jensen, Svenskarna i Prag (Ord och bild för år 1907).

Vår största diplomatiska bedrift.



REDAN 1637 hade fredsunderhandlingar börjat mellan
Sverige och kejsaren, men Ferdinand visade icke på
länge något allvar med sin så kallade fredskärlek. Dess
värmegrad sjönk och steg alltefter krigslyckans växlingar;
och så gick år efter år, utan att man tycktes komma
avgörandet närmare. Emellertid kom man överens om att en stor
fredskongress skulle hållas i städerna Osnabrück och
Münster
i Westfalen. Men först i mars 1644 behagade de franska
sändebuden anlända till Münster, som var utsett till
mötesort för dem. Då ansåg även huvudmannen för den svenska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/3/0442.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free