- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / III. Gustaf II Adolfs, Kristinas och Karl X Gustavs tid 1611-1660 /
530

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristina, Sveriges regerande drottning - Drottning utan land

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bli antingen bödel eller offer; det är en handling av
rättvisa.»

»Gott! Kom ihåg vad Ni sagt! Jag lovar Er, att jag för
min del icke skall förlåta honom.»

Ett par dagar därefter blir Monaldesco kallad till
drottningen. Måhända gripes han av någon hemsk aning, ty blek
och darrande träder han inför henne. Hans ansikte har på
de senaste dagarna undergått en påtaglig förändring, och det
är, som om dödens skugga redan fallit över honom.
Drottningens tal rör sig till en början kring likgiltiga ämnen, men
så drager hon fram de komprometterande breven, och efter
några fåfänga försök till undflykter måste Monaldesco
medgiva, att det är han, som skrivit dem. Då brister stormen
lös. »Förrädare!» utropar drottningen. Monaldesco kastar sig
till hennes fötter och anropar henne om förbarmande.
Drottningen tillåter honom att förklara sig, och en hel timme
samtalar hon med sitt offer, som därav börjar hämta nytt
mod.

Men under tiden stå tre män av livvakten bredvid honom
med dragna svärd.

Det hela var blott kattens lek med råttan. Kristinas beslut
var fattat och kunde icke rubbas:Monaldesco hade missbrukat
det obegränsade förtroende hans härskarinna gett honom och
skulle därför döden dö. Vändande sig till en klosterprior,
som Kristina kallat dit, sade hon: »Min fader, jag lämnar nu
denne man i Edra händer. Trösta hans själ och bered
honom till döden!» Och så lämnade hon rummet, kall,
obeveklig.

Förgäves anropade henne livvaktens befälhavare om nåd
för den olycklige, förgäves besvor henne priorn med en av
snyftningar bruten röst att skona offret —- hon var fast
besluten att för alltid bringa till tystnad den man, som kunde
berätta hennes hemlighet. Och hon behärskades av fruktan
för att om hon icke läte avliva Monaldesco, skulle han i
stället söka taga hennes liv.

Priorn vände tillbaka till den olycklige med budskapet,
att intet hopp fanns, och bad honom bikta sina synder.
Bikten gjordes, avbruten av ångestfulla skrik av fasa. Så
följde slutakten i det hemska dramat. Men bödelns verk
fördröjdes därigenom, att offret bar pansarskjorta under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:08:16 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/3/0532.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free