Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Svenskt folkkynne under stormaktstidens dagar
- Ve de skeppsbrutna!
- »För eld och brand bevare Gud båd’ stad och land!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till lands drevne farkostar, så länge skeppsfolket när är eller
godset bärga vilja och kunna, varde straffad till livet och
steglad, evad han dem litet eller mycket med våld avhänder.
Men stjäl han något hemligen ifrån båtsfolket, som hava
strandat, varde straffad som för kyrkotjuvnad.» Och till
ännu kraftigare verkans åstadkommande påbjöds, att från
varje gård i det härad, varest något strandat skepp blivit
plundrat, sönderhugget eller uppbränt, skulle erläggas fem
daler silvermynt i plikt.
»För eld och brand bevare Gud båd’ stad
och land!»
SÅ lydde med åtskilliga variationer de gamla hederliga
brandvakternas rop. Och i Stockholms stads äldsta
brandordning talas om »Guds åkallan» såsom det säkraste
medlet »att avböja och förekomma all oförmodelig eldsvåda».
I andra rummet satte man sin lit till vissa mänskliga
säkerhetsåtgärder. Staden indelades i brandmästareskap och
dessa i rotmästareskap. Till brandmästare skulle väljas »en
skickelig, flitig och oförtruten man av borgerskapet». Varje
vår och höst ägde brand- och rotmästare att tillsammans med
stadens betjänte gå omkring i husen och »i noga översikt
taga, bese och rannsaka, huru alla eldstäder äro bebyggde
och förvarade», samt tillse, att dessa höllos i gott stånd, och
att eldfarliga ämnen förvarades på lämpligt sätt.
I kyrktornen skulle tornväktarne »ett vakande öga över
staden och malmarne hava; och», heter det, »när de
varsebliva någorstädes någon vådeld yppas, sådant straxt med
klämtning i klockan till känna giva och, på det man må veta,
på vad ort i staden eller på malmarne brand är, om nattetid
på den sidan om tornet uthänga en lykta med brinnande ljus
uti men om dagen en fana eller annat tecken, därefter man
dess snarare sig rätta kunde. Försummar eller försover han
detta, då skall han icke allenast mista sin tjänst utan ock
där bredevid hårdeligen straffader varda.» Även stadsvakten
skulle under natten »hava över sådan olyckelig händelse ett
vakande öga» och, om eldsvåda utbröte, dels giva det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:26 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/4/0061.html
