Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den blyge ynglingen, som blev envåldshärskare - Karl XI:s barndom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Som gemål åt den unge konungen hade hans höga
anförvanter tänkt sig hans kusin, den fagra prinsessan Juliana,
dotter till Karl X:s syster och lantgreven Fredrik av Baden,
som var med i Karl X:s polska krig. Alltsedan dess hade den
unga prinsessan uppfostrats vid svenska hovet. De kungliga
äktenskapsplanerna gingo emellertid helt hastigt om intet
därigenom, att prinsessan »kom i olycka» för en gift man, den
ståtlige översten Gustav Lillie. En vacker dag år 1672, då
skön Juliana var ute och åkte med änkedrottningen, hände
sig, att hon helt oförmodat råkade föda en son till världen.
Skandalen var alltför uppenbar för att kunna nedtystas, men
de bägge, som hade felsteget på sitt samvete, avlägsnades
från hovet. Lillie blev utan förbarmande landsförvist, men på
sin trogna hustrus »förböner, gråt och knäfall» inför Karl XI
fick han med tiden återvända till Sverige. Då han emellertid
icke blev använd vidare i rikets tjänst, beslöt han pröva
vapenlyckan i främmande land och drog till Ungern att
strida mot »kristenhetens arvfiende». Men länge hade han ej
varit i fält, förrän han, efter vackra mandomsprov, föll i
sjukdom och dog.
Prinsessan Juliana skickades ut på landet att leva
obemärkt. Som sällskap och hushållerska, »fateburshustru»
såsom det kallades, hade hon en holländsk köpmansänka, fru
Marchand. Nu hade emellertid bemälta fru en son, som då
och då besökte sin moder; och för honom fattade prinsessan
sådant tycke, att hon en vacker dag skänkte honom en liten
Marchand. Det var sju år efter den förra stora skandalen.
Denna gång ordnades saken genom ett giftermål mellan
fader och moder, och gemålen gjordes prinsessan mera värdig
genom att upphöjas i friherrligt stånd. Därefter skickades
det äkta paret ur riket. De nygifta slogo ner sina bopålar i
Holland och levde på de medel, som från Sverige anslagits
till deras nödtorftiga underhåll. Men småningom gick det
alldeles ut för dem, och den olyckliga prinsessan Juliana
slutade sina dagar i verklig fattigdom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
