Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Envåldskonungen i arbete - Försvarsväsendet nydanas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Medan Vittus satt på fästning, gingo emellertid kronans
anläggningar på hans ö sin gilla gång, och han fick höra
talas om, hur hans hustru och döttrar där höllo
marketenteri för flottans matroser. Då gav hans motspänstighet
med sig, och han bönföll om att bli fri, vilket också
beviljades.
Redan i slutet av år 1679 hade befästningsarbetena
påbörjats av Erik Dahlberg, som nu hade högsta
inseendet över rikets befästningsverk och på den posten
utförde arbeten, vilka senare tiders fästningsbyggare även i
främmande länder tagit till mönster. Och under Hans
Wachtmeisters energiska ledning uppväxte här en ny
örlogsstation med dockor och varv, vilken fick namnet
Karlskrona. Under hans överinseende byggdes ock en präktig
flotta, vars make i styrka ej skådats i Sverige.
Wachtmeister hade fått sin första utbildning som sjöman
i engelsk tjänst under kriget mot Holland. Vid den mest
bekymmerfulla tiden av Karl XI:s krig mot Danmark var han
en av dem, som vunno konungens förtroende genom kraft
och duglighet. Särskilt utmärkte han sig i slaget vid Lund,
där han fick tre hästar skjutna under sig. Men snart
återvände han till sjötjänsten och blev svenska flottans verklige
chef, ehuru i början till namnet underordnad Gustav Otto
Stenbock. En hel mansålder blev det honom förunnat att
verka på denna betydelsefulla post. En härskarnatur var
han, och det hände alltemellanåt, att konungen fann för
mycken självrådighet hos den för övrigt så högt värderade
mannen.
Folk till flottans bemanning fick man tillgängligt genom
det s. k. båtsmanshållet, ett slags indelningsverk för vissa
kustlandskap. Konungen lade också på flere sätt an på att
få dugligare både befäl och manskap ombord, än vad fallet
varit under kriget med Danmark. Officerarne fingo
permission med bibehållande av lön för att »evertuera sig[1] i
främmande mariner»; och när krig utbröt i Europa, anbefalldes
amiralitetskollegium att utsända en del officerare att deltaga
i förefallande sjöslag. De, som avreste, erhöllo nådig
försäkran att bliva befordrade framför »dem, som hemma suttit».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
