- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / IV. Karl XI:s och Karl XII:s tid /
344

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Envåldshärskarens familjeliv - Drottning Ulrika Eleonora den milda

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Aldrig har väl en landsmoder blivit innerligare sörjd och
saknad av sitt folk. »Jag tror», skriver en hovdam, »att aldrig
någon kunglig person blivit så beklagad och sörjd som
Hennes Majestät. Här är allmän gråt och jämmer, och alla
människor gå sorgklädda, så att i hela staden finnes knappt en
enda aln svart tyg mer att köpa.»

En mörk höstnatt fördes den döda på en kunglig jakt
genom Karlbergs kanal till sitt sista vilorum i
Riddarholms-kyrkan. I förstäven stod riksmarskalken med sin stav och
vid rodret generalamiralen Hans Wachtmeister. Vid stranden
höllo livgardet och Stockholms borgerskap vakt med sänkta
bardisaner, omlindade med svart flor. Karl, som följt den
döda ned till jakten, skyndade under tiden förut till lands
och mötte liktåget i kyrkdörren. Där inne lystes frid vid
båren av biskop Hakvin Spegel, samme man som tretton
år förut vigt Ulrika Eleonora vid Karl XI.

Vid årets slut skrev Karl XI i sin almanacka: »Gud tröste
mig, arme syndare, i min stora sorg och bedrövelse och give
mig, när det är hans behagliga vilja, en salig ändalykt från
denna mödosamma världen!»

*     *
*



Det finns en gammal sägen om en egendomlig,
hemlighetsfull tilldragelse i samband med Ulrika Eleonoras död. Medan
drottningen stod lik på Karlbergs slott, låg hennes
överhovmästarinna och bästa väninna, grevinnan Lillie, född
Stenbock, som haft utdelningen av drottningens allmosor om
hand, sjuk till döds i sitt hem i Stockholm. »En natt, då
kapten Stormcrantz av Kongl. gardet hade sin vakt hos
Kongl. liket på Karlberg, hände sig, att en sorgvagn från
hovet, med facklor omkring och trenne par hästar förespänd
samt ett fruntimmer uti, kom farandes, vilket strax
rapporterades till kaptenen av vakten. Då han såg vagnen komma
och stanna utanför stora trappan vid slottet, gick han utföre
att taga emot den som satt i vagnen. Och när han såg det
var hovmästarinnan Stenbock, den han kände, och att hon
hade på armen sin lilla hund Camillo, den hon mycket höll
utav, tog han henne i handen och förde henne trappan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 16:05:29 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/4/0346.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free