Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trollpackor och avgudadyrkare - Det stora trolldomsraseriets tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Blåkulla av sina egna barn. Och fastän månget litet barn sökte
att »mäkta klart och tydligt» överbevisa sin moder därom,
»med gråtandes tårar bedjandes modern för Jesu namns skull,
att hon skulle nu bekänna sig», så visade sig dessa kvinnor
som så onaturliga mödrar, att de enständigt nekade. Ja, så
upprörande drag av »phariseisk skenhelighet» kunde
rättvisans nitiska tjänare råka på!
Dessa förstockade syndare skulle enligt hovrättens
resolution »fliteligen förmanas av prästerskapet i fängelset att
bekänna sanningen och förehållas, att de skola dö, antingen
de bekänna vilja eller ej. Och ifall alla eller somblige
bekänna, skola desamma få Herrans högvärdiga nattvard och
lika med de förriga halshuggas och brännas. Men de, som
icke bekänna, skola intet undfå Herrans nattvard, dock likväl
tillika med de andre på rätteplatsen utföras, intet annat
vetande, än de skola dö. Prästerna måste förehålla dem, att
de icke bekomma Herrans nattvard, efter de icke vilja
bekänna sin synd.»
Så hotades dessa arma människor med något så
fruktansvärt som en osalig död, ty de förvägrades den
syndaförlåtelse, som nattvarden enligt den tidens åskådning ansågs
förläna även åt de grövsta brottslingar. En fruktansvärt
grym form alltså av andlig tortyr! Det stackars offret
ställdes i valet mellan eviga och blott kroppsliga straff.
Så snart de, som bekänt sig skyldiga, blivit avrättade,
skulle man göra ett nytt försök att frampressa bekännelse
ur de andra genom allvarliga förespeglingar av vådan att gå
in i evigheten med oförlåtna synder. Om de då bekände,
skulle de i alla fall undfå nattvarden och sedan undergå
dödsstraffet. »Men», heter det, »de som uti stadigt
förnekande framhärda, skola i fängelset återföras.»
All själstortyr till trots, fasthöllo dessa anklagade alltjämt
vid att de voro oskyldiga och undkommo sålunda
dödsstraffet. Man förstår lättare just dessa kvinnors motståndskraft,
när man följer redogörelsen för deras levnadsålder. Medan
vi bland dem, som bekände, finna två skröpliga gummor
och fyra unga flickor, tillhörde däremot de nekande den
kraftigare medelåldern.
Även små barn, som voro inblandade i trolldomsprocessen,
avlade bekännelser liknande de vuxnas. Så berättade en tolv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
