Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trollpackor och avgudadyrkare - Avgudadyrkan och trolldom i Lappland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
medföra. De studerande lappar, som inte redan under resan
till Uppsala »hwurffuo» sin kos, ville mestadels hålla kvar
vid »sitt vilda uppfostringssätt»; de lappynglingar åter, som
avvandes från vildmarkslivet, »dogo i stället flux sin kos, när
de åter skulle skicka sig efter lapparnes leverne, hålla sig
ifrån badande och annan lust». Således kunde genom dem
»mycket ringa för kristendomens fortplantande uträttas».
Gustav Adolf fick själv under sin resa kring Bottniska
viken vintern 1614 tillfälle att iakttaga, hur försummade
lapparne voro. Ett vittnesbörd därom är följande brev,
som han skrev till Axel Oxenstierna från Tavastehus den
20 mars 1614:
»Vi låte Eder, herr Axel Oxenstierna, förnimma, att en
hop av Våre lappar hava varit för oss i Torne och sig
högeligen beklagat, att dem ingen tjänst sker av deras förordnade
predikanter. En del klaga att de på tre eller fyra år icke hava
hört någon predikan, och störste parten säja sig aldrig hava
sett prästen. Så är sådant det fattiga folket till deras salighets
fördärv, vilke fast ringa kunskap hava eller bekomma om
deras Gud och Skapare.» Därför borde rikskanslern tillse,
att biskopen försåge lapparne »med sådane predikanter, som
dem med flit förkunna Guds ord och deras salighet.»
Den, som emellertid gav första impulsen till verkligt
genomgripande kulturarbete bland lapparne, var
kyrkoherden i Umeå, mäster Olaus Niurenius. Han tillsände
den bildningsintresserade Johan Skytte en skildring av
»lapparnes ymkelige hedendoms lägenhet och leverne i denne
världenes tid», vari han ger en kraftigt tecknad bild av deras
grova okunnighet, trolldom och djävulsdyrkan. »Månge
hava tvenne, och de värste tre, onda tjänstandar», säger han.
Vad som först och främst behövdes för att råda bot på det
onda var, enligt Niurenii mening, att en skola grundades i
själva Lappmarken, och att man ordnade så med
lärjungarnes kosthåll och levnadssätt, att de sedan kunde som
lärare vistas bland sina stamförvanter.
Johan Skytte blev genast gripen av Niurenii varmhjärtade
vädjan och förordade den hos Gustav Adolf, som i Stettin
den 20 juni 1631 underskrev ett reglemente för en lappskola
i Lycksele. Borta i främmande land, inbegripen i ett
världskrig, där hans eget liv och Sveriges rike var insatsen, hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
