- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / V. Karl XII:s tid från 1710 samt den äldre frihetstiden 1709-1739 /
238

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Efter hemkomsten - Karl XII försvarar Stralsund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Några timmar före sin avresa lät han dem stiga ombord på
två jakter. För männen från södern blev det en fasansfull
färd över Östersjön i bitande kall motvind, utsatta som de
därtill voro för elden från fiendens batterier, vilken dödade och
sårade åtskilliga av folket ombord. I nära tre dygn kastades
fartygen fram och tillbaka i Östersjön, innan de uppnådde
Ystad. Det var den 29 december. Därifrån fördes de till
Karlshamn
och fingo stanna där i över tre år under
väntan på betalning. Men under tiden erhöllo de av svenska
regeringen ett underhåll, som i åtskilliga fall gick upp till flere
gånger skuldbeloppet. Även sådana, som kommo med
bevisligen falska skuldsedlar, åtnjöto denna förmån — ty de
voro ju så fattiga!

Dessa turkars och judars vistelse på svensk mark vållade
amiralitetskonsistorium i Karlskrona åtskilliga bekymmer,
som togo sig uttryck i en vördsam förfrågan hos Kungl.
Maj:t, huruvida främlingarna skulle »tillåtas att öva deras
gudstjänst samt sådana ceremonier, som de vid
omskärelsen förmena sig obehindrat kunna bruka». Härpå
svarades, att »berörde judar och turkar fuller intet bör
betagas inom lyckta dörrar att öva deras gudstjänst, jämväl
judarne att omskära sina barn inom lyckta dörrar, emedan
de icke som undersåtare utan som främmande sig här i
landet uppehålla. Därföre bör dem ock efterlåtas på någon
tjänlig plats utom staden att begrava deras döda, enär
någon av dem skulle igenom döden avgå. Dock om
prästerskapet kunde med goda skäl övertala någon av dem att
antaga den kristna läran eller att låta barnen döpas och i
den rätta läran uppfostras, så vore det både Gud och
konungen behageligt.»

Flere av dem hunno dö under den långa väntetiden. En
turk blev nedstucken av sina landsmän och en jude piskad
till döds av en polsk ryttmästare. En och annan av
orientalerna hade nått en så hög ålder, att det är ofattbart, hur han
hade kunnat ge sig ut på en så lång och äventyrlig resa. En
turk var t. ex. över åttio år, och bland judarne fanns
åtminstome en, som närmade sig sjuttio.

På våren 1719 flyttades samtliga dessa fordringsägare till
Stockholm. Så småningom fick den ene ockraren efter den
andre ut sin rätt och mer till och gav sig hem till sitt land

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 16:08:54 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/5/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free