Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Efter hemkomsten - Fälttåget mot Norge år 1716
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
välaktade rådman Johan Wessels hjärta bevektes att befria
Peder från mästers makt och myndighet.
Men den så oförmodat återvunna friheten var för vansklig
att bära för ynglingen, och efter nya pojkstreck blev han
satt i lära hos en barberare.
Så hände sig en sommardag år 1704, att kung Fredrik
kom på besök till Trondhjem. Det var festliga dagar för
den lilla staden. Hur lockande skulle det då ej vara för en
yngling med Peders livliga sinne att få vara med om all
denna festglädje! Men ändå roligare var det att prata med
dem, som voro i konungens svit. Han fick då höra så mycket
om andra länder, som länge lekt honom i hågen. Och så
bra trivdes han i sällskapet, att då konungabesöket var slut,
var också Peder Wessel borta. Han var med i den kungliga
sviten på väg till Köpenhamn. Hos alla i konungens följe
hade han blivit en riktig favorit.
När han varit ett par år i Köpenhamn och fyllt 15 år,
skaffade han sig tillfälle att komma till sjös med ett kungligt
handelsfartyg, som skulle föra slavar från Guineakusten
till de danska besittningarna i Västindien. Kaptenen på
skutan var särdeles nöjd med honom och förklarade, att
»det i sinom tid skulle bli en stolt sjöman av honom, eftersom
han liksom av naturen var skapad för havet och i de hårdaste
oväder alltid varit den muntraste ombord och den förste att
klättra i tågverket».
Efter återkomsten från denna långtur blev Peder Wessel
antagen till sjökadett, och i den egenskapen fick han göra
en långtur till Ostindien, under vilken han hade tillfälle att
såsom styrman utbilda sig i navigation.
Medan han var ute på denna resa, hade kriget mellan
Sverige och Danmark brutit ut. Nu var hans rätta tid
kommen. Strax efter hemkomsten anmäler han sig hos
överbefälhavaren över de norska stridskrafterna och får ett litet
kaparfartyg med 4 eller 5 kanoner att föra.
Så stod då den norske gutten på egna ben. Han gjorde sig
snart känd som den där icke skydde varken stormar eller
andra farligheter. Som en havsörn kom han störtande på
sitt byte, men hur oförsynt närgången han än var mot sina
fiender, hade han en rent otrolig förmåga att klara sig själv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
