- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / V. Karl XII:s tid från 1710 samt den äldre frihetstiden 1709-1739 /
377

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det stora nordiska krigets slutakt och ständerväldets grundläggning - Svenska armén utrymmer Norge

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vägrade göra tjänst, släpade de sig ändå fram, krypande
på knän och fötter, och räddade åtminstone livet.
Krigsrådet von Friesenheim, som i Duved sörjde för de
överlevandes underhåll så gott sig göra lät, skriver den 13 januari till
landshövdingen: »Dagligen kommer ännu folk krypande från
fjällen till Handöl, vilka jag låter föra hit med slädar.»

Rektorn i Hudiksvall, den läkekunnige prästmannen Olof
Broman, berättar i sin dagbok för år 1719: »Vid början av
detta året anlände hit hos mig över 250 personer av finska
kavalleriregementet och general De la Barres folk. Liksom
nästan alle de andre, som gått över fjällen ifrån Norge, voro de
förfrusne till händer och fötter och så illa medfarne, att sådan
händelse aldrig skett ifrån världens begynnelse. Hela vintern
över och jämväl sommaren voro hos mig sjuke, förkylde nästan
oräkneliga, av åtskilliga regementen, så väl officerare som
gemene, av vilka nog månge jag avsåga, hugga och skära
måste dels bägge benen, dels ettdera, fötterna, händerna,
fingrerna etc. — ett sådant uselt tillstånd, att ock de döde
måtte gråta däröver!»

Den norske vägvisare, som överlevat fjällens fasor, dog i Duved.

*



En fasans syn var det, som mötte den förut omnämnda
norska skidlöpartrupp, vilken den 7 januari gav sig upp på
fjället, sedan ovädret rasat ut. Överallt lik i olika ställningar!
Många av de döda hade slagit kolvarna av sina gevär för att
göra upp eld med. På somliga ställen lågo människorna
ihjälfrusna, som de lagt sig kring elden.

Tydalingar och Merakingar blevo rika av allt det byte,
de funno på fjället. Men fram på våren blev där en så olidlig
stank, att ingen vidare kunde gå dit upp och leta efter
krigsbyte. En ovanligt stor mängd vargar och andra rovdjur
ströko en lång tid därefter omkring i trakten, och
Tydalsfjällen voro länge en utmärkt jaktmark för pälsjägare.

De finska regementena stannade kvar i Jämtland till mitten
av april, svårt härjade av sjukdomar, som angrepo även den
civila befolkningen. En gammal anteckning i Undersåkers
kyrkobok meddelar, att »i Rista by i Undersåker dog flera
hundra soldater, vilka begravdes vid Skarpänget. Eftersom
de dog, lades de uti ett stall, där desamma avhämtades av en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 16:08:54 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/5/0389.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free