- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / V. Karl XII:s tid från 1710 samt den äldre frihetstiden 1709-1739 /
447

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I krigsfångenskap - De svenska krigsfångarne i Ryssland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sig med kommendantens förklaring, att han varit »full,
och att djävulen förlett honom. Ingetdera skulle hädanefter
upprepas.»

Gjorde alltså ryssarnes smak för starka varor tillvaron
osäker för värnlösa fångar, så fingo dessa pröva på även
andra vanor hos detta folk, som voro obehagliga nog, även
om de ej voro farliga för liv och lem. Så har Kagg en mustig
historia om hur han en gång blev tillsammans med två
andra officerare bjuden till en rysk bojar i närheten av
Smolensk, »vilken på sitt sätt mente att fägna oss väl», säger
han. Ibland andra rätter på bordet »var en stekt gris,
vilken ännu hade sin egen fyllning, så att vid sönderskärandet
måste vi alle trenne svenskar upp ifrån bordet. Men för
värden själv var den en delikatess.»

En tröst i nöden.



Ett starkt intryck av stämningen bland de stackars
fångarne i Sibirien ger oss löjtnant Lyths dagbok. Sedan Lyth
blivit återställd från sin nästan årslånga sjukdom,[1] började
han i maj 1716 »med vedhuggande, icke utan stor svårighet»,
söka förtjäna sitt bröd. Senare arbetade han och en del
kamrater för maten hos bönderna. En annan tid buro de sten
och kalk till ett kloster, vilket ombyggdes, ett arbete, »som
utpressade must och märg av en ärlig karl».

»Ack, Herre Gud», utropar han, »huru mången redelig
svensk officer måste under denna högst beklagelige,
långvarige fångenskaps träldom se sig sin hälsa berövad! Mången
måste häröver lägga ögonen tillsamman och utbäras till
sandbacken, varest de med några skövlar jord för all sin
möda belönade blevo; och äntelig, ty värr, bragte denna
svåra träldomen mången uti melankoli, förtvivlan och
misströstan, så att det var ett mer än beklageligit tillstånd
för oss arma fångar, som aldrig med pennan tillfyllest kan
beskrivas. Vår fångenskap var oss en kostbar tuktskola,
uti vilken vi nog svåra lektioner hade att studera uppå,
som gjorde mången allt för mycken huvudbråk och


[1] Se sid. 440.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/5/0461.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free