Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gråkoltar och konventiklar. Vemodets sångare - Gråkoltar och pietister
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att han genom utspridande av villfarelser »förförde menlöst
folk och förargade Guds församling». Svea hovrätt dömde
honom år 1741 till landsförvisning. Domen gick omedelbart
i verkställighet. Rosén blev häktad och med tvångskjuts
forslad till Malmö för att sedan föras ur landet.
Roséns avskedsbrev till sina vänner andas ingen bitterhet,
blott tacksamhet för vad han fått uträtta i Sverige och en
översvallande glädje över att han av den Högste aktats
värdig att lida för sin tro. I Altona, som av ålder var en
fristad för alla religiösa flyktingar, fann den förföljde ro.
Med sina hemmavarande trosförvanter stod han genom brev
alltjämt i livlig förbindelse. Därmed fortsatte han även
under sina resor till pietistiska församlingar på andra platser
i Tyskland och i England, där han fick i uppdrag att fara
över till Nordamerika för att där fortsätta sin verksamhet.
Den blev dock ej långvarig. Roséns kroppshydda hade aldrig
varit stark, och nu bräcktes hans krafter av den ansträngande
verksamheten på ett vidsträckt arbetsfält. Vid jultiden 1750
förlorade Sverige i främmande land en av sina ädlaste
religiösa personligheter.
Ett annat exempel på hur i kraft av konventikelplakatet
livet kunde göras surt för en man, som verkade efter sin
övertygelse, erbjuder Peter Murbecks vemodiga livsöde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
